Driver hon?

I LOVE MUSIC! Jag var tvungen att säga det. Tidigare idag mådde jag piss. Sedan började jag lyssna på riktigt bra låtar och nu mår jag skit bra. Sjukt vad mycket påverkan musiken har på mig.

Har inte skrivit på typ 2 dagar ser jag. Busy, busy, busy har jag varit med school. Dock har jag varit jättelat idag och har i princip inte gjort någonting, förutom sovit och ätit. Det är läskigt hur mycket jag sov idag. Jag vaknade halv tre på dan och var uppe till ungefär 5. Då gick jag och la mig igen och vaknade inte förrän halv åtta. Det är mer än 12 timmar! Jag tror min kropp var tvungen att ta igen alla sov-timmar jag förlorat under veckan. Vi kvinnor behöver dessutom mer sömn än män.

Idag när Ursula ropade på mig trodde jag att hon skulle klaga på mig och be mig städa rummet (det är hemskt just nu). Men istället frågade hon mig bara vart jag köpt en grej. Chock!

Jag snackade också med syrran idag. Hon är verkligen inställd på att hennes tjej är "the one". Hon sa att hon aldrig trodde hon skulle hitta någon som hon kunde leva livet med fullt ut. Men att hon nu har gjort det. Jag brukar alltid undra om min syrra typ driver med mig? Snälla säg att hon driver med mig.
Jag vet vad jag såg och hörde under resan och that is not someone my sister should be with.

Nu är det sleeptime eventhough I'm pigg.

p.s I fredags fick vi tillbaka naturprovet som vi gjorde innan lovet, remember the one I panicked about? Jag fick VG och jag var endast 2 poäng ifrån MVG! Jag är rätt så nöjd faktiskt med tanke på att jag var helt inställd på att jag skulle få G och pga att jag suger på NO. I was totally chocked! Men detta visar kanske på att jag kan om jag verkligen pluggar och att jag är bättre än jag tror. :)
Jag måste också tillägga hur jävla fucking kallt det är just nu!!!! Man vill knappt lämna lägenheten (som iofs också i skitkall fastän elementen är på)! I Metro stod det att det aldrig har varit så här kallt i Stockholm sedan 1987! Jag dör! Det är ungefär -23 nu. Hata hata hata detta väder!! The minute you step outside the door, you freeze to death! GE MIG SOMMAR, NU!

-

Det är mycket som händer just nu, jag finner ingen tid! Återkommer snart med inlägg!


Jag tror jag har vunnit

Måste säga att jag mår mycket bättre nu. Mår inte illa och kan äta ordentligt! Jag måste börja spinna vidare på min gå-upp-i-vikt diet nu så att det inte rinner ut i sanden så att säga.

Idag har jag inte gjort mycket annat än att handla mat och tvättat kläder (något jag fortfarande gör, är inte klar). Det var kul att handla mat denna gång eftersom pappa tog initiativet (surprise!). Denna gång satsade jag också på att ta extra mycket mat. Idag måste måste måste jag plugga. Jag har en engelska redovisning imorgon (inte så lång, ca 5 min, men det måste vara bra) och jag har börjat men det är fortfarande lite kvar och göra. Det är en grupp-redovisning så jag mina klasskamrater försöker hålla kontakt via facebook, det är faktiskt fett bra! Enkelt och gratis ;)

Det finns en avsiktlig anledning till varför jag ville skriva i bloggen idag. En mycket viktig sådan. Jag vet inte riktigt om jag vågar säga detta "officiellt" men jag tror att jag har vunnit. Jag skrev en gång förlängesedan i min blogg att jag ändå skulle vinna över Ursula och farsan, jag skulle inte låta dem få vinna och trycka ner mig och behandla mig som smuts. Jag fortsatte med min "head up high" teknik, d.v.s vad de än sade till mig så skulle jag inte bli ledsen och ta åt mig, utan bara att fortsätta vara stark med ett leénde på läpparna. Det finns ett litet citat som går ungefär såhär: "Don't bother about what them haters are sayin, instead, kill them with kindness". Jag älskar det citatet. Det är exakt vad jag har gjort, and look where it took me?
När Ursula och farsan har varit på mig, så har jag alltid tagit det som att det inte gör mig något, jag har gjort allt de har sagt åt mig att göra och som ett plus på kanten, bara gett de fetaste leéndet.
Nu har jag inte fått klagomål eller any form of harassment på flera veckor. Ursula är ovanligt snäll. Farsan, kanske inte lika mycket, men om man jämför med förut så är det big change. Han dricker fortfarande och det lär han aldrig lägga av med.
Däremot är Ursula och farsan fortfarande usla föräldrar till lillesyrran och jag kan inte göra annat än att hoppas på att hennes sitiuation med de blir bättre.

Nu tror jag att jag avslutar här men det var hursomhelst otroligt skönt att få ner allt på bloggen. Konstigt nog så blir jag typ starkare av det. Vilken tur att jag skaffade mig en blogg.

Utbudet av nattklubbar

Mår lite bättre idag men har fortfarande den där må-illa känslan kvar. Jag spydde aldrig igår, som jag trodde att jag skulle göra - thank god! Jag var så inställd på att jag skulle göra det att jag t.o.m la en hink precis bredvid min säng, men tur nog så stod hinken tom all throughout the night! :)

Idag har jag också ätit väldigt lite. Bara druckit en massa, juice, vatten, filmjölk och blåbärssoppa. Fyfan vad gott det var med blåbärssoppa, mm! Det är så irriterande för jag vill äta mer men min mage säger nej :(.

Pappa, Ursula och lillesyrran är i vardagsrummet som vanligt och kollar fotboll. Farsan skriker som en galning när någon gjort mål, som att typ världen har gått under, han blir galen! Jag kommer ihåg en gång när vi satt och kolla VM och grannarna kom klagade på att vi var så högljudda. Och inte var pappa snäll mot de när de kom upp heller, så jag förstår de självklart.

Förutom att ha segat mig hela denna tråkiga dag har jag faktiskt varit inne på internet och kollat vad det finns för härliga nattklubbar. Jag har kommit fram till att stockholm inte alls har nått bra utbud av bra nattklubbar speciellt inte för de som är under 20. För 21 och 23 åringar verkar det finnas hur mycket som helst. Jag kanske ska sluta vara så kräsen, jag menar, har jag mina vänner, dvs härligt umgänge, så gör det susen! Fast bra musik är också ganska viktigt. Huruvida stor den är, är dock inte så viktigt, men gärna att det finns en bar och ett dansgolv.

Ja, vi får se hur det blir. Hade tänkt laga mat nu (ja jag vet, det är sent), men vet inte vad jag ska laga. Det måste vara något lösaktigt, som typ soppa eller nudlar. Ska nu iväg till köket och kika lite.

Jag vill bli frisk

Idag är jag fortfarande sjuk. Hela dagen har jag varit illamående och haft känslan av att jag vill spy.
Igår åt jag ju ingenting på hela dagen drack bara vatten. Idag hade jag faktiskt aptit och blev hungrig, så jag åt. Till en början blev det enkla grejjer som filmjölk och blåbärssoppa sedan åt jag riktig mat alltså en måltid. Nu tror jag att jag kommer spy antingen inatt eller på morgonen. :'(

Jag känner mig så ful och äcklig just nu. Har varken duschat eller borstat tänderna på två dagar, mitt hår behöver fräschas upp, ååh jag känner mig så ofräsch. Jag skulle om någon såg mig just nu. Inte ens för en miljon skulle jag låta någon se mig såhär. Men jag orkar inte, jag känner mig så svag och orkar inte bry mig om hur jag ser ut och hur fräsch jag är. Hygienen ligger typ sist på min priororitets lista just nu. Men jag ska bättra mig imorn, I'll try to atleast....

Usch, mår hemskt illa, jag hoppas det går över FORT!

Nu är det läggdags.

Vinterkräksjukan

Idag blev jag sjuk. Jag vaknade av plötslig illamående och spydde. Jag är inte en sån som brukar spy (det händer bokstavligt talat aldrig, unless I eat kiwi) så jag fattade ganska så snabbt att jag var sjuk. Jag planerade att gå till skolan ändå då det var väldigt viktiga lektioner idag som jag inte ville missa och dessutom ville jag prata med rektorn om en grej, som jag kan berätta i senare inlägg.
Iaf, jag mådde bara sämre och sämre och det var nu jag förstod att jag inte kunde gå till skolan no matter how much I wanted to. Inte ville man gå dit och smitta andra och kanske riskera att spy mitt i en lektion.
Så jag gick in på datan och sjukanmälde mig. Hela denna dag har jag legat i sängen och mått skit. Hatar verkligen att vara sjuk. Jag hade inte heller någon aptetit och kunde inte äta något, dessutom ville jag inte äta för att jag då visste att jag bara skulle spy upp allting sen. Tänker på min gå-ipp-i-vikt diet :'( som brutits riktigt ordentligt idag, skit tråkigt. När jag blir frisk igen blir det nya tag!

Jag gick iaf in på internet för att kolla lite vad jag var för sjuk. Jag visste att det var någon sorts magsjuka för det är oftast det när man kräks och får diarré. Det visar sig att jag har Vinterkräksjukan som är vanligt att man får under vinterperioden. Jag vet inte vem som kan ha smittat mig :/ Och jag vet inte heller varför jag blivit smittat då jag anser att jag tvättar händerna ofta. Jag hoppas verkligen att det går över snart, I can't afford being sick, I've got tons of stuff to do. Men jag har varit lite duktig ändå. Även fast jag var sjuk så pluggade jag i sängen. Jag låg och tänkte på min debatt i engelskan och reflektera över det. Sedan skrev jag ner ideér på min mobil :P

Just nu krånglar min mage som bara den, det gör ont, nästan lika ont som mensvärk :(.
Jag mår iaf lite bättre nu om man jämför hur jag mådde på morgonen.
På måndag och tisdag har vi ingen skola så det blir extra lång helg :D. På måndan ska jag fika och gå på någon föreläsning och på tisdan blir det plugg.

Nu ska jag sova (känns som att jag gjort det hela dan). Natti natti!
p.s. Idag fyller en mycket nära vän till mig 19 år. Vi har känt varandra i ca 8 år nu. Jag vill passa på att gratta henne även fast hon inte kommer se det här. Grattis min vän!!

-

Allt jag har att säga är att skolan dödar mig just nu. Jag kommer att dö.


Min gå-upp-i-vikt diet

Idag har jag varit vad man kallar en riktig lazyass. Har inte gjort någonting förutom skolan förstås. I miss my sister so much :'(. Vi pratar dock i telefonen minst 1 gång per dag så det är lungan I guess.

Jag "bröt" typ min gå-upp-i-vikt diet idag. Jag hann aldrig äta frukost och lunchen var SKITÄCKLIG så det tog jag inte så mycket av. Det är heller inte enkelt att gå upp i vikt om man bor som jag. Här hemma finns det knappt nån mat, nu har jag ätit samma middag 3 dagar i rad, jag hatar det. Pappa är som sagt så seg när man ber honom köpa mat, han köper aldrig mat för att han påstår att han "glömde bort" eller så kommer han med ursäkten att han inte har pengar.
Jag hatar att äta samma mat, I like a varied diet! Allt annat blir så mycket godare då och man tröttnar aldrig på maten.
Jag provade proteinpulvret igår och jag måste påpeka att det faktiskt var gott! Jag blandade det med mjölk och det blev som en slags chokladsmoothie, skitgott! Och jesus vad alert jag blev efter det, det är ju en jäkla massa kolhydrater i det som ger mycket energi. Jag blev också väldigt mätt på bara några klunkar (kanske för att jag hade ätit precis innan, äter så sent nu förtiden, måste sluta med det). Kanske ska börja ta det på morgonen istället för att ta det på kvällen då jag ska vara sleepy.

Annars har det bara varit skolan som har gällt idag. Det har inte varit en sån jättejobbig dag måste jag säga. Men lär bli jobbigt imorn dock =/ .  Jag kan inte fatta att det är mindre än två månader kvar tills projektarbetet ska vara inne. Det känns som att jag började med det för bara några veckor sen. Det är inte heller mycket kvar nu tills jag blir vuxen - officialy.
Må tiden gå ännu fortare tack! Jag vill ta studenten right now!

Natti Natti!


Haiti :'(

Idag, tidigt tidigt på morgonen gick syrran iväg. Åh, jag kommer sakna henne :( . Det enda positiva med att hon har åkt är att jag nu kan plugga ordentligt. Which I really need to do nu såhär in i det sista.
Men hon sa att hon kommer och hälsar på någongång innan juni månad, bara över någon helg typ, yay!

Jag försov mig riktigt ordentligt idag. Jag hade endast 10 minuter på mig att fixa mig och gå ut genom dörren. Jag brukar normalvis ha 1 och en halv timme på mig. Så fatta hur stressad jag var. Hann inte sminka mig, duscha eller äta frukost, (någonting som jag verkligen ska göra nu så att jag inte bryter min lilla "gå-upp-i-vikt-diet"). På tal om det så köpte jag proteinpulver idag. Kvinnan i butiken var jättetrevlig och hon visade mig det pulvret som passar för de som har svårt att öka i vikt. Pulvret heter Supergainers och kostade 360 spänn, so it better be worth it. Nu innan jag går och lägger mig ska jag dricka det med mjölk.

Jag har märkt att mian pengar bara rinner, rinner som vatten. Jag måste bli mer sparsam. Annars kommer jag vara helt broke till studenten och sommarn.

Gud vad mina vänner förväntar sig så mycket inför min b-day. Tänk om det inte ens blir kul? :/

På tal om ingenting så kom min kompis hem från semester idag. Hon var verkligen jättefin, härligt solbrun och håret var färgat jättesnyggt, gud så vacker hon var idag. Hon har fått mig att vilja resa till samma land! Vi satt literally 3 timmar och lyssna på hennes otroligt intressanta berättelse. Jag vill så åka dit!

Okej, det känns lite dumt nu att hoppa från allt det ytliga som jag nämnt ovan till det som händer i Haiti nu. Igår när jag såg på CNN med syrran så dog jag :O, det var så jävla hemskt! De visade en massa människor som låg under byggnader och en del som fortfarande var levande. Det största problemet är ju att man inte har resurser och tillbehören som behövs för att få bort alla byggnader. Hela ön har i princip kollapset, allting är helt korrupt nu och helt förstört, det kommer ta år att återställa och rebuild allting. Jag vill skänka lite pengar (jag vet att jag ligger dåligt till ekonomiskt, men man kan inte jämföra det jag har med haiti), jag tänker göra det, så det så.

Nu ska jag sova. 8.20 imorn, lateer!


Söndag

Det är söndag idag och jag ska gå och ta en fika med några vänner lite senare idag. Men innan det hade jag tänkt gå till en lifebutik och förhoppningsvis köpa proteinpulver. Egentligen vill jag bara vara hemma idag och spendera lite tid med syrran eftersom hon åker imorgon :'( . Men jag har ju lovat mina friends unfortunately.
Att syrran går kommer också betyda att jag inte längre kommer kunna låna hennes fina kläder och inte heller kommer jag kunna använda hennes underbara dator! Jaja, thats life i guess.

Vid klockan 8 idag kommer min moster hit. Det ska bli kul, det var längesen hon var här. Och hon har inte sett lillesyrran på månader!

På tal om ingenting så har mitt hår blivit jättetunt :'( . Jag har tappat skit mycket hår! Jag tror nog att det beror på permanentningen, mitt hår är väldigt skört och typ fragile. It needs some extra care. Jag är så avundsjuk på syrran, hennes är tjockt och ganska långt.
Nu ska jag börja vårda det ordentligt igen.

Jag ska nu börja göra mig i ordningen. Tjingeling!

Vad händer i mitt liv just nu?

Det är redan helg! Det känns som att skolan började igår. Idag insåg jag verkligen hur fort den här terminen kommer gå och hur lite tid det är kvar på den. Om man inte räknar med denna månad (för att den snart är slut) och juni månad (då betygen redan är satta) så är det bara fyra månader kvar. Alltså, februari, mars, april, maj, tills jag, lilla jag, tar studenten! Helt sjukt!

Syrran åker på måndag och jag ser henne inte förrän den dagen jag springer ut. Det kommer kännas förjävligt här hemma utan henne, i must admit. Jag mår bra när hon är här, att ha någon att prata med och att ha någon som tycker likadant om Ursula och pappa. Vi har våra ups and downs, och när vi har våra downs så har vi verkligen våra downs (bevis från bloggen).
Hon lånade 1500 spänn utav mig idag. Jag vet ju att hon kommer betala tillbaka, det har hon alltid gjort. Denna gång var hon riktigt fattig, speciellt efter hennes lilla resa. Hon sa att hon behövde något att leva på under den här månaden och att jag får pengarna när månaden tar slut. Jag skriver det här i bloggen så att jag inte glömmer det!

Men men, enoguh about her. Vad händer i mitt liv just nu? Skolan. De har fyra månaderna kommer vara rent utav helvete för mig. Men jag måse ju offra lite, för sen kan jag kolla tillbaka och vara stolt över mig själv. Vad händer mer? Jo, jag beräattade ju förut att jag vill gå upp i vikt och att jag ska köpa proteinpulver. I'm starting to doubt this. Det är så otroligt jävla dyrt!! (Jag kollade fel förra gången, heelt fel!). Jag undrar om det verkligen är värt det? Jag har researchat ännu mer och kommit fram till att det bästa helt enkelt är att äta mycket, not necessarily att äta en massa unhealthy foods, men liksom bara att äta mer än vanligt och ofta! Och gärna sånt som innehåller mycket protein och kolhydrater. En annan bra grej är att träna för det bygger upp muskelmassan och gör så att man blir större så att säga. Som tur är så tränar jag redan, eller jag har ju gympa 2 ggr i veckan och jag får ALLTID träningsvärk efter det.
När det kommer till proteinpulvret har jag tänkt ge det en till chans. Jag tänker nog gå till en life-butik, men om jag inte får bra rådgivning och om det för dyrt så köper jag inte det. När det kommer till maten så tycker jag att jag varit väldigt duktig. Har ätit frukost varje dag nu från att jag börja denna "diet" jag äter något mellan måltiderna och jag äter även när jag inte är hungrig. Det har ju trotsallt bara gått ca en vecka, så jag ska försöka keep up the good work!
 
Vad händer mer? Ursula och farsan är inte så jobbiga som förut, fast det kanske jag har nämnt förut. Orkar inte gå in på faktorerna. Vad mer? Min kompis fyller 19 näst vecka, en av de som jag känner är en riktig vän. Så det ska firas, troligtvis på restaurang, alltid trevligt :).

Och vad mer? Besides skolan och "dieten" så är det väl inte så mycket som händer. Eller jo förresten, jag vet att jag har sagt många gånger att jag hittat saker jag vill göra i framtiden, men de sakerna har börjat dala i mina ögon, iallafall definitivt det första alternativet som jag skrev om. Det andra är fortfarande lite tveksamt men kanske. Men hursomhelst, jag kom på en tredje grej idag som jag tror skulle passa mig just för att jag är en ganska reserverad person och jag gillar hellre att skriva än att tala. Vi får se, jag ska researcha lie mer om det.

Det är nog mycket mer som händer men det är isånnafall bara mini saker.
Imorgon ska jag troligtvis gå på jeansjakt. Jag MÅSTE köpa jeans! Alla mina jeans är sönder, no kidding! Så om jag har orken imorn så går jag och letar jeans (en av få saker jag hatar att shoppa).
Jaja, borde ta och lägga mig nu. Långt inlägg idag, jag behövde skriva av mig.

Natti natti!

p.s. glömde nämna en viktig punkt, nämligen the boy. Idag har jag bestämt att släppa honom helt. Jag förklarar det mer i ett annat inlägg.

Random och spontant!

Nu har pappas "true colors" kommit fram igen, jag visste väl att det inte skulle hålla länge. Igår irriterade han mig så mycket, kallade mig dum och skit för att jag inte hade gjort en grej. Jag tror inte han förstår hur jobbigt det är när han håller på så. Ursula är också skit irriterande men nu på sistonde tycker jag att hon mest har varit jobbig mot farsan, riktigt riktigt jobbig mot honom, och såklart så kan pappa inte säga emot när det kommer till henne. Jag tror därför att han tar ut irritationen, som han får från Ursula, på mig.

Igår skrev jag inget, mådde skit. Verkligen skit. Ville bara dö. Grät och grät innan jag skulle lägga mig. Ibland orkar jag inte med livet. För mycket press. Inte bara från skolan utan från allt. Onsdagar är verkligen inte någon höjdare.

Idag mår jag dock bättre. Våra lektioner var intressanta och lärorika. Tummen upp för det! Idag på gympan var det en tjej som börja prata med mig helt randomly i omklädningsrummet. Vi var helt själva där och först trodde jag inte hon prata med mig, trodde hon kanske hade någon kompis inne på toaletten som hon prata med. Men sen förstod jag att det var mig hon snacka med. Hon var verkligen skittrevlig! Kändes som att man hade pratat med henne förr. Så himla snäll, öppen, glad och spontan! Jag älskar när sånt händer, något helt random, helt överraskande, som man inte förväntat sig, sådär helt på måfå.

Vi är inne på fjärde dagen av min sista termin i gymnasiet, och redan har jag fullt upp nästa vecka. 1 redovsining och en naturläxa. Jag har saker vid sidan om det också som projektarbetet för imorn och på fredan nästa vecka (loggbok), och svenskan som ska vara klar veckan därpå. För att det bara ha gått dar, så tycker jag själv det är mycket. Tänk sen hur mycket jag kommer ha och göra nästa vecka liksom.

Jaja, nu ska jag sluta tjata. I have a lot to do!

Mjukstart? I don't think so

Sa jag att första dagen av skolan skulle börja med en mjukstart? Ha! I think not! Skolan var hemsk jobbig, all skolångest kom som en våg över mig. Speciellt på NO:n!
Shit asså, I really have to shape things up this term.
Vi gjorde iallafall en rolig grej på religionen idag (eller rolig och rolig, men nog var den intressant), men berättar nog det i ett annat inlägg för måste verkligen sova.

Jag hade skitsvårt för att sova inatt, alltså jag gick ju och la mig vid 12. Gissa när jag somna? Vid 4. Jag log i 4 timmar och bara vred och vände på mig, no matter how much I tried så gick det inte att sova! Sen gick jag upp vid 7 men konstigt nog så kände jag mig inte så trött. Men tröttheten kicka in senare när jag kom hem!

Imorn är det en ny dag. Gympa first thing tomorrow klockan 8.20, kill me!

Pappa var stupfull idag btw, han drack vodka som bara den. Det är hans nya grej, förut var det öl som gällde, nu är det vodka, som han dricker till allt!

Skolstart

Imorn är det skolan som gäller! Egentligen så är jag inte sådär värst sad about it, för tror inte det blir en sån jobbig dag. Elr asså lektionerna i sig må vara jobbiga men inte själva dagen. Jag börjar 10 och slutar vid 1.
Nu är det början på sista terminen, sista, och jag ska bannemig kämpa!

Snart åker också syrran tillbaks upp till norr igen :( om ca en vecka. Då kommer jag inte se henne förrns studenten!

Jag tog mig an modet att messa the boy igår (det får bli hans nya nickname), dock blev det sent, ungefär vid 11 tiden. Som tur är så ringde han inte upp utan messade tillbaka. Han verkade inte sur, tur det. Jag vet egentligen inte varför jag bryr mig? För egentligen så gillar jag inte honom. Elr jag gillar honom, men inte mer än det. Som en vän typ. Men jag tycker det är kul och mysigt med sms från det mosatta könet, jag behöver ju lite elements of the opposite sex! Det är väl inte fel av mig att fortsätta hålla på. Det är inte direkt som om jag "leker" med hans känslor. Vi har inte ens kommit så långt:p

Men men,  jag borde nog ta och lägga mig nu. Känns jättekonstigt, från att ha vant sig vid att gå och lägga kl 3-4 ska man nu helt plötsligt gå och lägga sig vid 11.

Jag måste sluta vara feg

Idag har jag som vanligt inte gjort någonting. Igår pluggade jag från 5 till 9, så nu har jag kommit en bra bit på mitt projektarbete, i'm happy! Still a lot of things left to do though :/

Jag vaknade av att någon ringde mig idag vid kl 11. Gissa vem? :). Just precis, the boy called me :). Det var faktiskt det sista som jag hade förväntat eftersom att han inte hade hört av sig sen jag var hemmos honom (vilket var exakt en vecka sen.. shit tiden går fort!!) Men FEG som jag alltid ska vara så vågade jag inte svara. Ja, jag har någon typ av socialfobi för killar, jag måste sluta deny it!
Nu kommer han gå och tro att jag har "dissat" honom och inte vill prata med honom :( . Och jag har inte messat eller någonting efter det. Jag lovade mig själv att jag skulle göra det idag men har inte gjort det än. Och då måste jag ju också komma med en vit lögn för att förklara varför jag inte svara :( *suck* Och nu har det gått så pass mycket tid att jag måste ha en ordentlig förklaring!

Jag tror att jag är lite rädd för att skicka iväg ett sms för att då kanske han ringer upp mig, och jag vill hellre bara sms-snacka, för då hinner jag tänka igenom vad jag ska säga. =/

Jag måste sluta vara feg!

Födelsedagen börjar närma sig

Inte mycket har hänt idag. Sov till 3, som vanligt, fan hatar det! Farsan berättade för mig igårkväll att Ursula fyller år och att jag måste köpa en present. Så han gav mig pengar så att jag kunde gå och köpa en present idag (igår). Så det var exakt vad jag gjorde när jag vaknade. Jag brydde mig verkligen inte om vad jag skulle köpa till henne, bara tog något billigt från Glitter, en billig handväska för 25 spänn. Restererande pengarna tog jag för mig själv, just nu är jag in desperate need of money!

Jag har lyssnat på en massa musik idag. Fan, jag älskar verkligen musik, makes me feel so good! Det är ju faktiskt "scientifically proven" att musik är bra för hälsan. Jag har även funderat en massa på min 18-års b-day. Lite komiskt hur jag inte alls såg framemot min förra födelseldag och inte märkte av den förrens typ 2 dagar innan jag faktiskt fyllde år, det var någon kompis som påminde mig. Men min 18årsdag är annorlunda. Precis som mediumet sa på spådomsmässan så kommer det att bli mitt magiska år. Jag kommer vara fri, jag kommer inte längre behöva vara ekonomiskt beroende av farsan, jag kommer kunna gå ut och ha kul! Och ingen mer, målsmans tillåtelse eller underskrift! Love it!
Det är ju trotsallt inte långt kvar nu. Det är ungefär 2 månader och någon vecka kvar. Shit helt sjukt hur tiden går fort! För inte så längesen var det ett halv år kvar, och nu bara två månader!! Helt sjukt.
Jag har funderat mycket, hur jag ska fira den. Självklart kommer vi gå ut, without a doubt! Men frågan är vad man kan hitta på innan det? Jag tänkte att man kanske kunde äta ute på restaurang, men det gjorde jag ju förra året och det kanske blir dyrt för andra. Så jag tänkte att jag nog kanske kan ha en liten "förfest" med middag och musik och sånt här hemma hos mig. Frågan är bara om jag vågar med Ursula och farsan i hemmet. =/ Kanske kan jag be de vara borta under tiden, jag vet inte, jag måste snacka med farsan. Men jag tycker det vore en rolig idé och mina friends verkar gilla idén med.

Vi får se, nu måste jag sova! Och sorry ifall det blev lite stavfel! (Jag hatar själv att läsa texter med stavfel).
Btw, i proteinpulver inlägget skrev jag att jag börjar skolan om två dagar vilket inte stämde. Jag hade fått för mig att vi började den 7:e januari (jag var även den dan beredd på att gå och lägga mig tidigt) när vi egentligen börjar på måndag den 11:e. Förlängt lov, love it! Proteinpulvret har inte beställts än (due to ekonomiska skäl and lazyness) men kommer att göras snarast!

Usla föräldrar!

Jag sitter här i mitt rum och syrran ligger bredvid mig och sover. Jag har inte gjort så mycket, igår pluggade jag i ca 3 timmar, i feel so proud!

Jag tänkte prata lite om vad som hänt de senaste dagarna med lillesyrran för detta är så värt att nämna här i bloggen. Jag har ju nämnt flera gånger att både pappa och Ursula är USLA föräldrar och inte minst till lillesyrran. Nu är hon 11 månader och jag kan inte räkna hur många gånger hon har blivit sjuk och behövt åka in på sjukhus. 1. Ursula klär henne SKITDÅLIGT! Det är kallt som satan och ändå så låter hon henne går runt i bara ben eller kortärmat.
2. De ger hennes alldeles för dålig mat. Ibland matar de henne med godis eller chips eller glass.
3. De har tappat henne alldeles för många gånger. Igår så ramlade hon och slog sig satt det blödde från gommen. 
4. De låter henne aldrig få vara på golvet och leka för sig själv. (Nu har de börjat göra det då de märkte att flera av deras vänner tyckte det var nderligt att hon inte lärt sig krypa än. Nu kan hon krypa relativt bra) 
5. Ursula skriker och klagar på henne som att hon vore 4 år. Hon är en BEBIS! Hon förstår inte konsekvenserna av det hon gör!

Jag tycker så synd om henne :( och det finns inget annat jag kan göra än att ge henne en massa kärlek. Givettvis brukar jag och storesyrran säga till pappa om det är något de gör som vi tycker är fel, men de tar aldrig till sig det förrän de får höra det från nån annan än oss.

Proteinpulver

Usch vad lat jag känner mig. Jag sover alldeles för mycket. Sover sent och vaknar sent. Det här är inte bra! Skolan börjar om två dagar och jag måste få tillbaka min vanliga rutin. Snart börjar det jobbiga igen, åh =(. Men jag försöker trösta mig själv genom att tänka att den här terminen troligtvis inte kommer vara så jobbig som den förra eftersom att det blir nya kurser nu som verkar en aning intressant, dessutom så det finns några därute som har det betydligt värre än jag, så det ska jag också tänka på.

Jag har de senaste dagarna tänkt på en grej. Jag har ju alltid haft svårt med min vikt. Att gå upp alltså. Det spelar ingen roll hur mycket jag äter, jag går aldrig upp i vikt. Jag har inga som helst ätstörningar, jag ÄLSKAR mat! Jag vet inte vad det är, kanske är det genetiskt, me dont know. Men jag står inte ut att vara kantig och benig längre, det är så himla fult. I ettan fick jag ju också reda på av skolsyster att jag var underviktig för min ålder.
Jag vill ha kött på benen, jag vill ha rumpa och jag vill ha kurvor! Så nu tänker jag ta tag i det här. Jag har kollat på internet och jag har researchat en hel del. Jag tänker köpa proteinpulver. Jag har inte läst något negativt med det, det är ett kostttillskott som är riktigt bra för kroppen, speciellt till sånna som får i sig för lite (jag är en av de, det finns aldrig mat hemma och man måste tjata på farsan varje dag om mat, oftast kommer han med ursakten att han inte har pengar och då måste jag använde min egna pengar för att köpa mat, vilket jag hatar att göra). Det ändå negativa som jag läst är att det är dyrt. Men jag är faktiskt beredd att lägga ner pengar på det. Egentligen är det inte så himla dyrt, man kan hitta proteinpulver för 300kr. Så det är exakt vad jag ska göra. Till studenten vill jag inte vara benig, jag vill ha kött på benen! Det kan ta tid innan man ser resultat och man måste hålla sig till att ta det, man får alltså inte slarva. I'm determined, jag tänker beställa mitt på gymgrossisten. :)


Proteinpulver

Usch vad lat jag känner mig. Jag sover alldeles för mycket. Sover sent och vaknar sent. Det här är inte bra! Skolan börjar om två dagar och jag måste få tillbaka min vanliga rutin. Snart börjar det jobbiga igen, åh =(. Men jag försöker trösta mig själv genom att tänka att den här terminen troligtvis inte kommer vara så jobbig som den förra eftersom att det blir nya kurser nu som verkar en aning intressant, dessutom så det finns några därute som har det betydligt värre än jag, så det ska jag också tänka på.

Jag har de senaste dagarna tänkt på en grej. Jag har ju alltid haft svårt med min vikt. Att gå upp alltså. Det spelar ingen roll hur mycket jag äter, jag går aldrig upp i vikt. Jag har inga som helst ätstörningar, jag ÄLSKAR mat! Jag vet inte vad det är, kanske är det genetiskt, me dont know. Men jag står inte ut att vara kantig och benig längre, det är så himla fult. I ettan fick jag ju också reda på av skolsyster att jag var underviktig för min ålder.
Jag vill ha kött på benen, jag vill ha rumpa och jag vill ha kurvor! Så nu tänker jag ta tag i det här. Jag har kollat på internet och jag har researchat en hel del. Jag tänker köpa proteinpulver. Jag har inte läst något negativt med det, det är ett kostttillskott som är riktigt bra för kroppen, speciellt till sånna som får i sig för lite (jag är en av de, det finns aldrig mat hemma och man måste tjata på farsan varje dag om mat, oftast kommer han med ursakten att han inte har pengar och då måste jag använde min egna pengar för att köpa mat, vilket jag hatar att göra). Det ändå negativa som jag läst är att det är dyrt. Men jag är faktiskt beredd att lägga ner pengar på det. Egentligen är det inte så himla dyrt, man kan hitta proteinpulver för 300kr. Så det är exakt vad jag ska göra. Till studenten vill jag inte vara benig, jag vill ha kött på benen! Det kan ta tid innan man ser resultat och man måste hålla sig till att ta det, man får alltså inte slarva. I'm determined, jag tänker beställa mitt på gymgrossisten. :)


Deras disk, not mine!

Det var ju längesen jag skrev något om Ursula och farsan, så jag tänkte att jag kunde göra det nu. De har faktiskt blivit lite snällare, förut var det ju påhopp varje kväll men nu kan det gå en vecka utan att de säger något. Dock så pratar jag inte så med dem, speciellt Ursula. Henne säger jag bara några få ord till. Typ, hej, hejdå, godmorgon, tack, nej, ja, varsegod.

Idag, efter att jag ätit min mat, gick jag över till köket för att diska. Vad ser jag då? Jo, en hög med disk! Allt som låg i diskbänken var deras tallrikar. Och sedan måste de gå och klaga på mig för att jag inte diskar efter mig, när det är gör samma grej? Nu har jag däremot lärt mig att alltid diska efter mig, så att de kan se själva att det alltid är deras disk som ligger kvar i diskbänken och inte mina. Och sen ber dem mig ändå att diska upp deras disk, men när det kommer till mig så kan de minsann inte göra det! Åh! Jag blir så himla irriterad på dem. :@

Aja, on a more happier note, så e min syrra tillbaka nu. Vi har pratat jättemycket och hon har visat mig en massa bilder från hennes lilla resa. Jag är så avundsjuk på henne, jag vill också resa!! Det jag sa förut om att bryta kontakten, jag tror nog jag väntar med det tills det verkligen kommer till kritan och vi ska flytta. Det är ju trotsallt ganska långt kvar tills dess och tills flickvännen kommer (om hon nu gör det).

Jag är ganska så sugen på té just nu. Går nog iväg till köket och kokar lite. So long!

Han är så gullig :)

Oj oj oj, vad mycket jag har att berätta!! Jag måste börja med att berätta hur jag, på vägen dit, gick från superduper nervös till superduper irriterad till superduper glad. Jag är en sån person som hatar att vänta. Vänta på någon som är sen, elr vänta på att biofilmen ska börja,  eller att vänta på en buss elr tunnelbana. I det här fallet så var det det sistnämnda. Eftersom det var söndag igår och eftersom jag åkte ganska sent (gick hemifrån vid kvart i sju ungefär) så tog det två timmar att komma fram, om inte mer!
Att ha åkt från där jag bor in till stan var inte farligt alls. Det jobbiga började när jag skulle ta pendeltåget (han bor inte på någon tunnelbanestation). Jag fick vänta på pendeltåget i ca 15 minuter. Och när jag väl satt på pendeln så tog det 40 minuter att komma fram. Okej, det är lungan tänkte jag, för jag trodde att han bodde på sluthållplatsen, det var ju det han sa igår. Men icke sa nicke, när jag väl kom fram till sluthållsplatsen skulle jag ta ytterligare en buss som skulle ta mig till där han bor (fast det var ändå inte så lång, 2 stationer från sluthållsplatsen). Det jobbiga var att jag var tvungen att vänta på den här bussen i en halvtimme eftersom att jag precis missat den. Då tänkte jag, fan kunde han inte ha sagt i början att man måste ta en buss från sluthållsplatsen, då kanske jag skyndat mig och hunnit. Men anyways, så jag väntade på bussen i en halvtimme och sedan kom den. Under den här tiden hade nervositeten hunnit lossna, eftersom att det var så himla kallt ute och jag var irriterad. (Vägen till honom låter väldigt kort när jag läser igenom det jag har skrivit, men den kändes oändlig!)
Under hela min "resa" hade vi smskontakt och det var alltid han som messa och fråga vart jag var, han var iaf väldigt hjälpsam med smsen och när jag satt på pendeln så ringde han t.om., det var lite nervöst :p (första gången jag pratade med honom i telefon) men samtidigt väldigt kul!
Sedan kom jag tillslut fram till där han bodde, och jag såg någon som kom gåendes, det var han! Då började nervositeten kicka in igen, men jag tänkte för mig, släpp det nu, you can do it! Lång var han och jag kände mig ganska kort bredvid honom. Vi kramades och började prata, kommer ej ihåg om vad, men tror det hela börja med att jag fråga honom hur han orkar åka sådär varjedag, till skolan och så. Han svarade med att han inte behöver åka nånstans för att komma till skolan utan hans skola ligger där han bor. Dessutom sa han att tågen och bussarna vanligtvis brukar gå mycket oftare på vardagarna. Ja, sedan flöt det bara på.
Jag kom in till hans hem och han hjälpte mig att ta av mig skorna (hade lite svårt för det), gulligt av honom :). Sedan så skyndade han mig in på sitt rum så att jag skulle slippa hälsa på hans bröder xD haha.
Sedan var vi där i hans rum, han frågade om jag ville ha något att dricka. Det blev lite pinsamma tystnader i början men det släppte sig sen. Sedan visade han mig lite musik som han och hans musikband har gjort. Sedan kolla vi lite på tv och pratade. Det var mörkt i rummet och vi halvlåg på hans säng med typ våra ben i kors, (detta har inte hänt mig på väldigt länge) det var skitmysigt! Han tittade mig flera gånger i ögonen och jag frågade vad det var. Han sa att han inte kunde fatta att jag var där, och att jag faktiskt kom. Han trodde inte att jag skulle komma och därför hämtade han inte mig från sluthållsplatsen eller messade mig tidigare om bussar att ta därifrån. Jag frågade honom om han allvarligt trodde att jag inte skulle komma, när jag ju hade lovat. Han sa att han flera gånger tidigare blivit dissad av tjejer som säger att de kommer och sedan inte gör det. Därför vart han så glad att jag att jag kom :)
Jag var inte där så länge, 1 timme och en halv ungefär, jag ville inte gå alltför sent just för att kommunaltrafiken inte gick så ofta. Han ville att jag skulle sova över, han bad och sa att han kunde hänga med mig ända hem sen, men jag ljög och sa att jag hade något viktigt att göra dagen därpå. Ibland måste jag faktiskt stå på mig! Så jag gicks därifrån och han följde med mig till busshållsplatsen. Sedan tog det ungefär lika lång tid att komma hem, men det var tur som fan att hade jag musik att lyssna på, annars vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Det hela slutade med att jag kom hem vid ungefär 12 tiden och han messade och frågade ifall jag hade kommit hem och sedan ett sms där det stod: Godnatt! Det var kul att se dig <3
:)

Allt detta är som sagt ganska kortfattat. Det var mycket som hände, men allt kan jag inte ta med, det skulle blivit jättemycket att skriva, och dessutom vill jag nog behålla lite av det som hände för mig själv, inte för att något jättedrastiskt, hände men ändå. Jag känner mig iallafall skitstolt över mig själv. Att jag gick dit och att jag vågade. Vid några tillfällen kändes det nästan som att han var mer nervös än vad jag var. Medan jag skriver detta så tänker jag, shit tänk om han typ hittar min blogg och ser det här. Men jag är ganska så säker på att det inte kommer hända för att för det första så vet han inte att jag har en blogg och för det andra så är han inte direkt den där bloggtypen.
Jag vet inte ifall han är den typen som jag skulle kunna vara tillsammans med, om man tänker personlighetssmässigt och vi har nog inte samma humor. Dessutom är hans utseende inte något jag egentligen skulle falla för, om jag t. ex såg honom på stan. Därför skulle jag nog mer kunna se honom som en nära vän. (och nej jag är inte så ytlig som man kanske kan ana.) Men detta är iförsig bara hur jag känner just nu, vem vet, jag kanske ändrar mig med tiden :)

Dagens horoskop

Kärlek
I dag är dina möjligheter till kärlek på topp. Oroa dig inte för att ta stora risker, du har nämligen vinden i ryggen i dag och det skall mycket till för att det skall gå snett.

Perfekt för idag ju! Shit, jag är såå nervös :/ Nu måste jag duscha och fixa mig!

Dagens horoskop

Kärlek
I dag är dina möjligheter till kärlek på topp. Oroa dig inte för att ta stora risker, du har nämligen vinden i ryggen i dag och det skall mycket till för att det skall gå snett.

Perfekt för idag ju! Shit, jag är såå nervös :/ Nu måste jag duscha och fixa mig!

Mycket bra svar

Detta var ett svar som en tjej fick av en psyokolog när hon ville få hjälp med att veta hur hon skulle bryta sig loss från hennes blyghet och sociala fobi mot en kille som är förtjust i henne, och hon i honom. Det här svaret var så himla bra och jag behöver själv ta till mig det (speciellt inför imorn).

Svar:
Det är inte lätt att bota blyghet. Ofta så är det ett livslångt tillstånd som hindrar dig från att få ut så mycket av livet som mer utåtriktade individer. Det är lättare att få ut vad du vill få ut av livet om du är mer modig. Men en sanning är att många blyga personer blir mindre rädda med tiden.
Du kan inte leva ditt liv genom att vara rädd. Du måste göra saker även fast de skrämmer dig. Det är som att hoppa fallskärm, - du känner en rädsla och vet inte riktigt var du kommer att landa.
Så fort du tänker positiva och kärleksfulla tankar om killen du har kär, säg dem högt utan att tänka först. Du måste våga visa intresse och känslor. Ta risken att själv bli avvisad istället för att avvisa honom. Jag lovar dig att du inte kommer att bli avvisad! Människor tar med glädje till sig all kärlek som de kan få.


Vad har jag gett mig in på?

Jag har börjat chatta och messa med en kille. En kille som jag två gånger träffat på en fest. Vi pratade egentligen aldrig på själva festen, men nog så fångade han min blick ett par gånger. Han addade mig på facebook för några månader sen och idag så frågade han mig å facebookchatten ifall jag ville komma hem till honom. Jag sa att det inte gick idag (spelade lite svår, har egentligen ingenting att göra) och sa även att jag tycker han bor så långt ifrån (ungefär en timme ifrån mig). Han erbjöd då att han kunde hämta mig från stan och även följa med mig ända hem efteråt. Jag sa att det var gulligt av honom men att jag kan komma en annan dag istället. Han frågade om det gick för mig att komma imorn iställlet då hans föräldrar kommer tillbaka hem från en resa på måndan.
Här tänkte jag efter, länge. Under hela mitt 17åriga liv har jag bara varit hemma hos en kille en gång, men den gången tycker inte jag gills för jag var så ung då.
Så jag tänkte efter och jag tänkte på mina nyårslöften. Våga mer och vara mer social (speciellt på killfronten). Jag tänkte också att jag måste få ha lite kul nu innan skolan sätter igång då det bara är plugg som gäller.

Så jag tackade ja och jag ber till gud att det inte var ett misstag, nu är jag faktiskt nervös! Men jag tror helt ärligt att jag överreagerar (jag försöker iaf intala mig detta), så farligt kan det väl ändå inte vara? Vi kommer nog ha mycket att prata om för vi har många saker gemensamt. Vad har jag att förlora egentligen? Man måste våga annars kommer man ju aldrig nån vart.
Vad har jag gett mig in på =/
Drar nu, kanske loggar in lite senare med ett inlägg, vi får se. 

PS. nu skickade han en låt till mig som han gillar, den är bra faktiskt :)


Pappa och pengar

Vaknade halv fyra idag. Jätteskönt att sova ut efter den galna nyårsnatten. Jag blev faktiskt helnöjd med denna nyår. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte att jag haft en sån bra nyår på väldigt länge! Många brukar säga att nyår är överskattad, vilket jag också länge trott, men denna nyår proved me wrong.
Jag tror att nyårsfirandet blir vad man gör den till. Har man inte planerat något är det ju klart att den blir tråkig. (och med planera så menar jag inte nödväntigtvis flera veckors planering i förtid, man kan planera i sista sekund och ändå få ett riktigt bra nyår). Har man däremot planerat något så blir det med högsta sannolikhet kul.

Jaja, nog om nyårspratande, för nu är det faktiskt över, tråkigt nog. Idag har jag inte gjort något speciellt alls, bara vart hemma, chillat, ätit. Någonting väldigt konstigt och förvånansvärt hände mig idag när jag vaknade, mycket värt att poängtera här i bloggen. Jo, efter att jag vaknat och borstat tänderna gick jag till köket för att checka kylskåpet som oftast står tom. Då ropar pappa på mig. Jag går till honom i vardagsrummet och han frågar vad jag vill äta. Han ger mig en hundring och säger att jag kan gå ner och handla mat.
Det här händer aldrig. Det är alltid jag som måste tjata på pappa om pengar för att gå och köpa mat. Han brukar aldrig köpa mat, och då menar jag aldrig om inte jag ringer och ber honom göra det, och när jag gör det så glömmer han antingen bort någonting som jag bett honom köpa eller så köper han fel grejjer. Jesus!! När jag skriver detta så låter det som att det är jag som är förälder och han barnet, bara att det är han som har pengarna.
Därför blev jag så chockad idag när han valfritt erbjöd att ge mig pengar för att handla mat. Det gör mig inget att jag måste handla maten själv, jag gör det hellre än att inte ha någonting alls hemma, dessutom kan jag då också välja själv vilken sorts mat jag vill köpa utan någon input från farsan.

Jag vet inte vad som har hänt med pappa och hans ekonomi, för förut så sög den,, eller egentligen inte, (det var bara han som valde att spendera det mesta på öl istället för mat,) men på sistonde känner jag att det går bra för pappa och hans jobb, och pengarna verkar rulla in lite mer än vanligt nu. Om jag minns rätt så nämnde han något om det tidigare till mig och syrran. Han börjar lite smått göra framsteg i mina ögon. Det är inte bara det här som han gjort som gör mig glad, det är en massa annat som han gjort på sistonde som glädjer mig. Kanske är det för att det är holidays nu och han inte är lika stressad och lättirreterad som på vanliga arbetsdagar, me don't know.

Shit, klockan är 23:10 och jag känner mig inte alls trött! Vid den här tiden ska det fan vara läggdags för mig =(, jag har vänt på dygnet, inte bra. Nattuggla, det är vad jag är!

2010!!

Vill börja detta inlägg med att säga Gott Nytt År!!! Vilken härlig kväll det har varit! Tänka sig att man kunde ha så kul även fast man inte kan gå ut och festa. Jag och mina kompisar skrek och kramades som bara den när klockan slog 00.00. Vi var väldigt stressade, för efter att vi hade ätit (maten var utomordentlig!!) så var klockan halv tolv och då hade vi bara 30 minuter kvar tills det skulle smälla. Så vi sprang som galninar för att hinna till dit vi skulle, och att tågen var sega gjorde inte saken bättre heller. Men vi kom prick i tid! Vi var på plats 23.59, fatta vilken tajming!

Jag hann se en massa som jag kände också, vissa som jag inte sett på flera år! Ja, denna nyår var kul! Trots att det var så läskigt kallt så brydde jag mig inte, för att jag hade så kul! Och inte heller var det svårt att gå med klackar trots att det faktiskt var halt lite här och var. Lite jobbigt med alla män som man fick äckliga blickar av, och alla killar som var superfulla och började snacka med en. Flera taffsade också på en av mina kompisar, usch! Verkligen as tur att vi var med vår killkompis som hjälpte oss att knuffa bort dom.

Ja min nyår var underbar, ganska wild and crazy men ändå as kul! Gud vad folk var fulla, asså jävlar! Och en hel del slagsmål också såg vi också.. Män.. dom ska alltid leka tuffa.. *suck*. 
Själv drack man ingenting. Hade det funnits till hands så hade jag nog druckit lite,, det är ju trotsallt nyår :) men det gjorde det inte, så jag slapp det, vilket är helt lungan för mig för man kan ha kul utan alkohol också ;) Måste också bara påpeka hur nöjd jag blev med how I turned out to look. Håret blev sådär fint vågigt, sminket blev perfekt, kläderna satt skitbra likaså örhängerna och ringen som blev som pricken över i:et. Med tanke på hur lite jag planerat min lilla utstyrsel så blev resultatet skitbra. :)

På vägen hem träffade jag en gammal killkompis (eller killkompis är kanske lite väl att ta i, en bekant från området där jag bor) som jag inte sett på flera månader, kanske t.o.m ett år sen. Han var verkligen jättetrevlig och det var härligt att ha sällskap hem. Med honom var det inte heller nervöst eller jobbigt att prata med, väldigt skön och trevlig snubbe. Vem vet, kanske har jag blivit bättre på att prata med killar? Nej, skämt åt sido, det kommer nog ta ett tag.

Det var i varje fall en underbar start på år 2010. Jag ser fram emot det kommande året, det kommer nog bli ett intressant år. 2010 är lite som ett mysterium. Kommer ej veta vad som komma skall. Efter studenten har jag ingen vanlig skolrutin att gå tillbaka till och då kommer jag kunna bestämma mig för precis vad som helst. Jag kan alltså efter sommarn göra precis vad som helst.

Nyårslöften
- Tänka lite mer på mitt eget bästa
- Komma i tid
- Våga mer
- Vara mer social (speciellt på killfronten)

Yes, det var det. Nu måste jag verkligen sova. Undra när jag vaknar imorn =/


RSS 2.0