Deras disk, not mine!

Det var ju längesen jag skrev något om Ursula och farsan, så jag tänkte att jag kunde göra det nu. De har faktiskt blivit lite snällare, förut var det ju påhopp varje kväll men nu kan det gå en vecka utan att de säger något. Dock så pratar jag inte så med dem, speciellt Ursula. Henne säger jag bara några få ord till. Typ, hej, hejdå, godmorgon, tack, nej, ja, varsegod.

Idag, efter att jag ätit min mat, gick jag över till köket för att diska. Vad ser jag då? Jo, en hög med disk! Allt som låg i diskbänken var deras tallrikar. Och sedan måste de gå och klaga på mig för att jag inte diskar efter mig, när det är gör samma grej? Nu har jag däremot lärt mig att alltid diska efter mig, så att de kan se själva att det alltid är deras disk som ligger kvar i diskbänken och inte mina. Och sen ber dem mig ändå att diska upp deras disk, men när det kommer till mig så kan de minsann inte göra det! Åh! Jag blir så himla irriterad på dem. :@

Aja, on a more happier note, så e min syrra tillbaka nu. Vi har pratat jättemycket och hon har visat mig en massa bilder från hennes lilla resa. Jag är så avundsjuk på henne, jag vill också resa!! Det jag sa förut om att bryta kontakten, jag tror nog jag väntar med det tills det verkligen kommer till kritan och vi ska flytta. Det är ju trotsallt ganska långt kvar tills dess och tills flickvännen kommer (om hon nu gör det).

Jag är ganska så sugen på té just nu. Går nog iväg till köket och kokar lite. So long!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0