Onsdag - kan man hitta en mer perfekt kille?

Idag är det onsdag och vi började extra tidigt idag. Jag vaknade klockan sex och var till en början väldigt pigg men sedan blev jag bara mer och mer trött. Vi hade seminarium där vi skulle göra experiment och testa på andra i vår grupp. Det var faktiskt superkul. När det var min tur att testa så fick jag gå in till M och hans kompis rum (ännu ett sammaträffande förresten!!). Jag var as nervös men behöll mitt lugn (jag är ganska så bra på det). Som tur var gjorde jag inte bort mig alltför mycket.
Han är så jävla snygg, det är helt sjukt. Tror faktiskt inte att jag sett en snyggare kille i sverige. Det går inte att beskriva i ord hur snygg han är. Den killen kan inte ha en endaste ful dag! Idag hade han en grå och sliten tjocktröja på sig, men ändå var han superhet. Och igår var han också supersnygg. Men jag tänker ge upp med att försöka prata med honom och så. Det är inte lönt. Han har ju en flickvän. Jag är rätt säker på att inget kommer hända, men jag måste ändå få skriva ut om honom. Det är så svårt att inte låta sig distraheras när han går omkring i korridorerna eller när han sitter och pratar med hans kompis på rasterna. Jag har verkligen fastnat för honom och jag tror att det beror på det faktum att jag verkligen tror att vi två skulle klicka. Vi är lika på så många olika sätt. Och det jag gillar extramycket är att han inte verkar sådär kaxig eller självgod. Han verkar vara supersnäll<3 Som jag har sagt tidigare i bloggen så är jag en ganska bra människokännare. De flesta killar som ser bra ut är oftast väldigt självgoda, men nej inte han. Och bara småsaker som han gör, som den gången han, på ett så artigt sätt räckte ut handen och presenterade sig för mig, så himla fint gjort! Eller som alla saker han skriver på facebook, bara av meningarna kan man lista ut hur han är som person.
Idag också, när vi hade våra testillfällen så testade de mig 2 ggr, och jag var as dålig på första men blev bättre på den andra. Och då sa han någonting i stilen med "det var ju jättebra ju, och den andra gången blev ju ännu bättre". Vet inte om han var tvungen att säga hur det gick till alla som han testade, men kan säga att det inte kändes som det. Inte nog med att han är väldigt snäll, han har samma musiksmak som mig. Det är verkligen något som är viktigt för mig. Åh, jag skulle kunna go on forever, men jag stoppar här.

Anyways,  idag ska jag iväg och träffa en vän. Vi har inte setts på länge så det är på tiden faktiskt. Vi ska bara fika. Så nu ska jag ta en liten nap och sedan bege mig in till stan. So long blog!

p.s. läste precis igenom inlägget och shit, om M skulle se detta skulle han bannemig tro att jag är värsta stalkern! haha

Sommarjobb?

Jag måste ha jobb i sommar och jag kommer kämpa som fan tills jag får det. Jag tror att jag nämnt tidigare här i bloggen att jag söker jobb nästan varje dag. Varje gång jag är ledig och får tid över från plugg eller annat viktigt, så söker jag jobb. Jag har gång på gång fått besked om att jag inte fått tjänsten jag sökt men nu på senaste tiden verkar det intensiva jobbsökande äntligen ha gett resultat.

Förra veckan så ringde någon och ville boka intervju med mig angående ett extrajobb. Detta jobb hade jag faktiskt sökt förlängesen, typ i slutet av mars (nu är vi i slutet av maj). Jag kom på att jag inte längre ville ha jobbet då det bara var ett extrajobb som jag hade tänkt jobba med under studietiden. Men nu när plugget tar slut om ca 2 veckor så känns det lite väl sent och lite onödigt. Nu vill jag ha ett sommarjobb inte ett extrajobb.
Inte bara det men vi har väldigt mycket nu innan kursen avslutar, så jag tror inte att jag hade hunnit med både och. Det var väldigt synd att erbjudandet kom in så sent, annars hade jag utan tvekan tackat ja.

Igår sökte jag dock ett annat jobb och till min förvåning ringde arbetsgivaren upp mig redan idag för att boka in en arbetsintervju. Det här jobbet är inte världens bästa jobb, det är slitit och det är stressigt och man får kanske inte den bästa lönen, men med tanke på hur pass desperat jag är för ett jobb just nu så är jag villig att ta nästan vad som helst. Trots att det finns nackdelar med detta arbete, finns det även fördelar, exempelvis att det är en väldigt bra merit och kommer ge mig en bra kickstart in på arbetsmarknaden. Kan avslöja att det är arbete på en hamburgerkedja, men vill inte berätta vilken hamburgerkedja det handlar om.
Jag snackar typ som att jag redan fått jobbet! Det är ju inte ens säkert att jag får det. Men jag ska iallafall på arbetsintervju på måndag. Och jag är redan nervös, så typiskt mig. Nervös till ett jobb som inte ens är värsta all that haha. Jaja vi får se hur det går. Jag har länge velat arbeta på posten i sommar där jag skulle få besked i slutet av maj, så det väntar jag också på.
Då är frågan om man ska ta något som inte direkt kommer ge mig någon ny erfarenhet och är ganska monotomt och tråkigt, men som kommer ge mig mycket mycket bättre lön, eller något som är helt nytt, som kommer ta kål på mig och ge mig sämre lön, men som är roligare, utmanande, händelserikt och ger mig en ny erfarenhet och merit?

Hmm....only time can tell....

Hans död blir förhoppningsvis en lärdom

I fredags var jag på begravningen till killen som dog. Det var verkligen jättetråkigt och sorgligt att vara där. Men på något sätt kändes det mer sorgligt på minnesstunden. Kanske berodde det på det fina vädret som vi fick och att praktiskt taget allt som gjordes och sades på begravningen var på andra språk. Så fattade typ inte mycket av det som sades. Dessutom var alla kvinnor (pga religiösa skäl) tvungna att stå bakom männen några meter bort, så det var svårt att se och höra allting.
Denna bortgång har berört många, även de som inte kände honom och jag hoppas verkligen att folk tar till vara på det som hänt och att det blir som en läxa. Vi måste få stopp på gatuvåldet, det börjar bli för mycket nu. Jag vet inte om det kan bero på moderaternas politik som våldet har ökat I dont know. Vad jag dock vet hundraprocentigt är att betydligt fler iallafall blivit sjukskrivna och arbetslösa sedan moderaterna vann valet. 

Idag har jag iaf haft mys med syrran och släktingar här var jag bor. Först var det kalas med lillkusin och hans dagiskompisar på ett lekpalats. Senare på kvällen grillade vi vid en park vid vårt område. Väldigt mys! Perfekt nu när sommaren verkar vara här. Måste bara säga också hur glad jag är över att vi flyttat hit!! Området är så mycket säkrare och vänligare än vårt förra med Ursula och farsan. Det är väldigt vanligt att de hälsar och säger hej här, även fast man inte känner varandra. Folket är så trevliga. I love this place :) Jag och syrran brukar dock tänka på våra syskon jätteofta. Hur dåligt de måste må därbrta. Med en pappa som dricker och en mamma som inte kan uppfostra barn. När vi bodde där kunde vi förhindra väldigt mycket, men nu kan vi inte göra ett skit om de skulle råka illa ut. Det gör ont i mig.

Men nu till något helt annat. Nämligen killen jag dör för. Jag måste fan hitta på ett namn åt honom! Vi kan kalla honom M. (Obs: Hans riktiga namn börjar inte på M!). Idag kollade jag igenom lite mer på hans bilder på fb. Jag kollade på bild av honom där han inte har någon överdel - OCH gissa vad! Han har en navel som är mer utåt! Och gissa vem som också har det? Just precis, JAG! Jag har alltid haft ett komplex för min navel, har flera gånger velat plastikoperera den så att den blir innåt och har alltid velat fram och tillbaka om jag ska göra det eller inte. Hans utenavel var dock mycket finare än min och inte heller lika stor som min. 
Så där har vi ännu ett sammanträffande! Fan asså, denna kille är perfekt för mig. Synd bara att han har en tjej.

Fruktansvärt. Jag finner inga ord. Vila i frid :'(

Utgången i fredags var jättekul. Vad jag dock inte visste då var att en bekant till mig dog samma tid som jag och min vänner lämnade klubben natten till fredag. Det jag inte heller visste var att jag faktiskt gick förbi den plats där händelseförloppet skedde.
Jag fick en chock när jag fick höra det dagen därpå. Hur den här killen dog vill jag inte gå in på, dels pga respekt för familjen, men även för att det bara skulle göra mig mer upprörd än vad jag redan är. Det jag kan säga är att hans död var otroligt orättvis. Jag önskar verkligen allt ont till förövarna som gjorde detta. Killen var en jätte underbar kille, jag kände honom inte sådär jättebra, vi var inte kompisar direkt, men jag kände hans syster och vi brukade träffa på varandra i området som jag bodde på innan med ursula och farsan. Han var inte alls en sån kille som slogs, han var inte det minsta kriminell, han var en lugn och skötsam kille  som skötte sitt jobb. Han var heller inte den killen som gick ut och festade. Vi snackar verkligen om en snäll och skötsam kille. Jag kommer ihåg att han en gång gjorde en jättesnäll sak åt mig, men det vill jag inte gå in på.
Det är så tråkigt att hemska saker alltid ska drabba de bra människorna.

Jag har sedan dess inte kunnat tänka på denna händelse. Jag har haft svårt att gå till skolan, jag har haft svårt att koncentrera mig på skolan. Allt är så hemskt. Så hemskt att man undrar hur i allsindar detta har kunnat hända i Sverige. Det låter mer som något som skulle hända i USA. Just sättet han dog på och just det faktum att han var en bra kille, det är det som gör så ont i mig.

I söndags var vi på minnesstund för denna kille och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna när jag fick syn på systrarna. Det gjorde ont att se hur de kände.

Inga ord kan förklara min sorg och min frustration. Vila i frid L.<3

Fredag den 13:e = otursdag

Idag är det ju fredag den 13:e och det vet vi ju alla vad det betyder: otursdag. Och det har det verkligen varit! Först så tog storesyrran mitt bankomatkort, SL kort och skolkort OCH mina nycklar imorse så jag var tvungen att planka till och från skolan. Dessutom började det spöregna från ingenstans och jag hade ballerina skor på mig! Gissa om jag var irriterad när jag kom hem? NOT FUN!

Nej hittils har denna dag inte varit den bästa. Förhoppningsvis blir den bättre mot kvällen. Det är tänkt att vi först ska hem till en kompis från min klass och förfesta. Där ska vi bara dricka, ha kul och socialize. Efter det går vi vidare och DANSAR hela natten lång! :D När det kommer till att dansa tror jag inte det blir tråkigt, dancing is always fun! Så länge det är bra musik! Jag hoppas verkligen att det blir kul ikväll! Det blir en bra chans att socialize med människor från klassen.

Jag har dock ett litet dilemma. Ett riktgt i-landsproblem. Vad fan ska jag ha på mig? Jag vill nog ha leggings ikväll, inte jeans, det är skönare att dansa med. Och jag vill inte ha något som visar armarna för mycket. Så vad ska man ha för överdel? Det återstår att se I guess.

So long my lovely blog!

Pengar och jobb :(

Hej bloggen!

Det har inte skett några fler sammanträffanden med killen jag dör för. Det är väl för att jag inte sett honom i skolan. Hoppas hoppas att han kommer imorgon så jag kan få något att titta på :D

Jag behöver beröring. Seriöst, det har gått alldeles för länge nu sen jag fick någon intim kontakt. Jag orkar inte mer. Den enda utvägen just nu är att gå till klubbar och hitta fina killar, en desperat utväg! Men I can't help it! Det är faktiskt bevisat att människan behöver beröring och även att det ökar välmåendet.
Jag har inte varit ute på jättelänge känns det som, så imorgon (fredag) ska jag och två andra ut och klubba. Känner verkligen suget för att klubba nu! Ibland är jag inte alls på humör, men nu är jag verkligen det.

Juste, måste också berätta att jag nog aldrig tidigare varit så pank som jag är nu. (Jo kanske en gång under gymnasiet, men efter det så har jag aldrig varit så fattig som nu). Jag har verkligen inga pengar alls! På mitt sparkonto har jag dessutom 0kr! Det har jag aldrig tidigare haft! Nu använder jag inte mina pengar lika lättvindigt som förut. Jag köper inte mat eller någon frukt i skolan osv. Jag är för rädd att det ska stå noll på kontot. Det är nu i efterhand som jag inser hur mycket jag slösade på pengar tidigare. Jag hade så mycket pengar, och allt gick åt sånt som jag inte egentligen behövde. Jag har under de senaste veckorna sökt jobb som bara den. Det brukar bli ca 3 jobb per dag. Ibland mer, ibland mindre. Och jag har ännu inte fått napp. Det är asjobbigt! :(
Hoppas att jag får jobb någongång nu. :(

Mer sammanträffanden... ärligt talat, hur länge skall detta hålla på?

Idag kom ytterligare ett sammanträffande men killen jag dör för. Asså ärligt talat, jag finner inga ord för hur sjukt detta är..gång på gång ska det inträffa sammanträffanden med denna kille. Hur skall jag tolka detta?

Idag startade ett nytt moment i kursen och vi hade en obligatorisk föreläsning, så nästan alla var på föreläsningen idag. Killen jag dör för var dock lite sen. Ca 5 minuter om jag minns rätt. Och nästan alla platser var tagna, det fanns dock två platser bredvid mig och några andra nedanför mig. Ja, och gissa var han satte sig? Just precis! BREEVID MIIIIG! Jag trodde jag skulle dö! Men jag försökte samla mig och hålla mitt lugn. Det är verkligen sant det där man brukar säga, att roliga/intressanta händelser alltid sker när man minst anar det.
Det var riktigt svårt kan jag lova, att koncentrera mig på föreläsningen, när han satt brevid mig. Jag vågade inte titta på honom, så jag låtsades koncentrera mig på vad föreläsaren sa istället. Jag pratade inte med honom men jag sa Prosit! en gång när han nös haha! Hoppas att det inte var för random och out of the blue. Jag försökte ibland lyssna på vad han sa till hans kompis som satt brevid honom, men lyckades aldrig höra riktigt. Det andra sammanträffandet för idag var att vi DESSUTOM hamnade i samma seminariegrupp. Asså haha tillåt mig SMÅLÉ! Det var inte alls planerat att vi skulle hamna i samma seminariegrupp, inte alls medvetet, utan det bara blev så. Alla fick välja vilken grupp de ville vara i (jag ville egentligen vara i samma grupp som jag var i förut) men eftersom jag och mina kompisar var så sega på att skriva upp oss (det var först till kvarn) så hamnade vi på de grupper som var kvar. Jag insåg det inte först utan det var senare som jag fattade att jag var i samma seminariegrupp som honom. Undra om det blir några fler sammanträffanden imorn. Spännande!

Jag har dock tänkt mycket på den här killen och hans tjej. De verkar vara lyckliga... de skulle ju iofs kunna spela att de är lyckliga, vad vet jag, men jag känner inte dem, så who am I to judge. Vad jag vet dock for a fact är att tjejen är väldigt kaxig, och det syns ganska så tydligt på hennes facebooksida. Om det är sånna tjejer han vill ha så är jag helt allvarligt talat inget för honom. Och det är väl just det som har gjort mig mindre entuasiastisk.
Men men nog om honom.

Idag efter skolan gick jag och två andra och solade i en park i st eriksplan. Det var hur mysigt som helst med vindruvor och jordgubbar plus cider. Det var riktigt varmt idag och jag svettades som en gris. Imorn ska jag försöka att inte ha så varma kläder. Det är min hy och min vikt som hindrar mig att visa hud. Men jag ska försöka, jag måste! Efter solande gick jag och den ena tjejen och åt på café 60 och efter det avrundade vi kvällen med en promenad. Jag har insett att jag är lik denna tjej på många sätt och vi klickar verkligen. Hon är en skön, härlig, rolig och spontan tjej. Jag har berättat om henne tidigare i bloggen, att vi gick på stan och att hon berättade att hon älskar att klubba och dansa. Från och med den stan-turen förstod jag att vi skulle bli goda vänner. Vi har även planer på att eventuellt resa i sommar. Vi får se hur det blir med det.

Nu ska jag göra mig i ordning för läggdags.
Bye bye blogg!

Slumpmässiga sammanträffanden, gång på gång!!!!!!!!!!!!

Idag hade vi tenta! Så otroligt skönt att den är över. Jag tyckte att tentan var enkel men ändå svår. Frågorna var enkla men ändå kluriga, man var ju tvungen att tänka till. Som sagt, att plugga på högskola är inte svårt, det är bara mycket. Jag måste dock medge att detta har varit en av de mest mest intressantaste delkursen ever. Har lärt mig så mycket, så så mycket som jag även kommer ha nytta av i mitt framtida liv. Hejdå moment livslopp och personlighetspsykologi, it was so nice to know ya!

Iförrigår berättade jag ju om killen som jag dör för och alla sjuka "out of the blue" och random sammanträffanden som har inträffat med honom. Idag kom två par till av dessa randomheter. Först så kom vi till skolan samtidigt. (Utav alla tider man kunde komma till skolan imorse, så kom han, bara någon sekund efter att jag klivit in på bibblan!). Sedan under tentan så gick han på toa bara någon minut efter att jag hade varit där. (Han visste inte att jag hade varit på toa, han satt längre fram så det skulle vara omöjligt för honom att veta och se mig gå dit). Tänk att våra kissblåsor behövdes tömmas under samma tidpunkt. Hahaha!!!! Nejmen seriöst, är det inte lite sjukt? JUSTE en till grej, han satte sig bara några meter framför mig. Utav ALLA platser som fanns (och tro mig, det finns många platser i tentasalen, den är lika stor som en gympasal, om inte större, och det fanns många lediga platser) så satte han sig bara några meter ifrån mig. På en plats där jag verkligen kunde se honom när jag tittade upp. Ärligt talat, det börjar bli för många sammanträffanden nu, jag tror inte längre att allt sker utav ren slump, ödet vill föra oss samman haha. Okej okej jag kanske överdriver lite.... men är det ändå inte lite skumt, alla dessar sammanträffanden?
Jag måste betona att vi är en väldigt stor klass, nästan upp till 100 stycka, därför känns allt ännu mer sammanträffligt!

När han kom till skolan frågade han mig och mina kompisar vart vi skulle vara, i vilken sal. Mina kompisar visste inte men jag visste så jag svarade. Vi fortsatte ha lite ögonkontakt innan tentan började.

Jag vet att han har en flickvän (en dålig flickvän) men jag kan inte hjälpa att jag känner såhär.
På bussen på väg hem efter tentan tänkte jag: Fan, kan han inte bara göra slut med sin flickvän nu!
Han är lite som en kvinna som blivit psykiskt misshandlad av sin man, treats her with disrespect men vill fortfarande inte vill lämna honom. Han måste förstå att han förtjänar så mycket bättre.

Och hans blickar, jag dör varje gång. Kan inte förklara hur han ser ut, men han ser typ ut som en valp, en sexig valp! haha. Han är liksom söt och snygg samtidigt! Han har brunt hår och jättefin kroppsbyggnad. Det ända som fattas nu är att se om det finns kemi. Jag har dock utifrån facebook (ja, man kan få reda på jättemycket om en person bara genom att kolla in dennes facebook) dragit slutsatsen att killen har en fin, empatisk, smart, snäll och humoristisk personlighet. Jag vet, han låter perfekt.

Någon säg mig, hur ska jag tolka hans ögonblickar? Det behöver ju inte betyda att han gillar mig. Han kanske tycker jag är skum? Eller så kanske han vill prata men inte vågar? Åh!! Jag behöver någon som kan ge mig klarhet i detta.

En till sak som gör att jag fastnar, är att jag verkligen tror att jag skulle kunna öppna mig för honom. Han verkar väldigt down to earth, väldigt öppen och enkel att prata med.

Han har även varit en bidragande faktor till att jag har haft det svårt att koncentrera mig på plugget, speciellt nu de tre senaste dagarna....Åh jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill visa intresse men inte för mycket för jag vet ju att han har en flickvän. Men jag vill visa att jag är en bra tjej iallafall. Så kan han ringa upp mig när det är slut haha. 

Nu tänkte jag ta mig en liten tupplur. Fick inte så mycket sömn inatt, låg och tänkte på alla miljoner begrepp och teorier. Nu verkar tröttheten kicka igång så ska gå snart. Dont pay attention to all the spelling mistakes! Jag är dötrött. Det är fredag och kanske blir det utgång ikväll, känner mig egentligen inte så pepp på det men ja vi får se. 

Pöss

p.s. efter att ha läst igenom detta känner jag mig som enliten fjortis som precis upptäckt sin första kärlek. Men I cant help it okay!! Whenever there is a guy around that I like, I turn into this shy little girl.
 


Oh herre min gud!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Okej jag har precis kommit tillbaks från skolan och jag måste bara berätta en grej. Det här är helt helt HEEEELT sjukt. Jag börjar från börjar så att ni förstår.

Det finns en kille på min skola, som jag redan i förra terminen tyckte var otroligt otroooligt snygg. Jag och mina tjejkompisar brukade glo lite extra varje gång vi såg honom i skolan. Denna termin visade det sig att han och jag började på samma kurs. Varje gång jag såg denna kille så dog jag inombords. Asså verkligen DOG! Han är så snygg det går inte ens att förklara. Det verkar även som att han är en väldigt fin kille, personlighetsmässigt asså. Jag är en ganska bra människokännare så jag tror nog att jag har rätt.
Men iallafall, lite då och då brukade vi (och fortfarande gör) möta varandras blickar under föreläsningarna. :)

En dag gick jag in på facebook där vår kurs har en egen profilsida. Han hade skrivit någon fråga angående läxor och jag besvarade den. Efter det var jag tvungen att spana in hans facebook profil och vad ser jag? Jo en profilbild på han och en tjej. Och ja, thats right, he has a girlfriend. Jag blev ganska chockad, inte för att han hade flickvän (hellooo look at him!!!) men för att flickvännen var ganska lik mig, utseendemässigt asså. Gissa om detta ökade mitt intresse för honom? Precis!!!! Jag tittade igenom hans profilbilder och jävlar vad fina bilder han hade. Jag tänkte att: gud vilken tur denna tjej har som har honom.
Jag har sedan dess tänkt typ "pass" han har ju ändå en flickvän. Men samtidigt kan jag inte hjälpa att titta på honom under föreläsningarna. Och vi mötte fortfarande varandras blickar efter att jag besvarade hans fråga på facebook. Jag tänkte för mig själv att: nej shit, jag måste prata med honom! Och idag kom den dagen. 

Idag hade vi seminarium men någonting var annorlunda denna gång. Killen som jag tycker är snygg och hans kompis var på vårt seminarium!!!!! Ser jag rätt tänkte jag först?! Vi är inte i samma seminariegrupp så jag blev chockad och samtidigt lite nervös hehe. Under seminariet pratade han ganska mycket, och det han sa tyckte jag väldigt mycket om. Vi pratade om genusfrågor men även om relationer och hur man ska få det att funka: och han sa att allting handlar om att kompromissa, älskar man någon så kommer det att funka då man ser till att att den andra är glad osv. Han sa det dock på ett mycket utförligt och smartare sätt. Man märkte verkligen att killen har the brains. Han sa en massa smarta saker kommer nu i efterhand inte ihåg allt han sa. Sedan var det rast och jag tänkte för mig själv: nej nu måste jag säga något!!!! Och det gjorde jag också. Jag frågade om han hade hittade det han undrade efter på facebook, och det sa han att hade gjort men att han inte hade sett att läraren hade lagt ut någonting på kurswebben i början. Sedan kommer jag inte ihåg vad han sa men vi sa iaf något och sedan räckte han ut handen och presenterade sig för mig. Jag sa mitt namn och frågade sedan varför han var på detta seminarium. Han hade missat det andra så han bestämde sig för att komma på våran. Jag förstår att han missade det, hans är ju kl 8 på morgonen, och han bor i södertälje. Om jag var honom skulle jag prolly missa det varje gång. Och ja jag vet var han bor! Såg det på hans facebook sida. Thank God för facebook, fick reda på ganska mycket om honom tack vare att jag gick in där. Typ hans musiksmak, filmer han gillar, vad han studerat/har studerat, lite om hans flickvän osv. Jag vet, jag låter som värsta stalkern, men jag kan inte rå för det okej. Men att han kom till mitt seminarium, av alla som han kunde gått till, det är också så himla sjukt.

Jag måste också säga att orsaken till att jag hade det relativt enkelt att prata med honom var pga min kompis som är BÄST på att break the ice och inte skapa en awkward stämning. Allt blev så mycket mer avslappnat. Hon vet inte att jag tycker han e snygg och jag tänker nog vänta med att berätta det för henne, för då finns risken att hon inte längre är avslappnad när hon vet att jag tycker han är snygg.

Jag träffade faktiskt även denna kille i stan en gång inne på gallerian (detta var innan vi hade pratat alltså) och då var han med hans flickvän. Vi mötte än en gång varandras blickar.

Jag var så himla glad efter seminariet idag. Att ja först och främst vågade prata med honom och att hans respons till det var så positiv. På vissa killar kan man märka när man pratar med de att de inte är särskilt intresserade. Men med honom kändes det inte så. Och att han sedan ville presentera sig för mig, jag menar det behövde han ju inte göra. När han räckte fram handen och sa hans namn, omg, jag dog, men försökte behålla mitt lugn. Att vi mötte varandras blickar flera gånger igen under seminariet. Det verkade även som att han ville att vi skulle hänga med han och hans kompis till caféterian under rasten men min kompis sa att vi skulle på toa. FAN! (Fast ändå yes, vet inte om jag skulle klarat av det) =p

Okej, jag vet att han har en flickvän. Men anledningen till att jag fortfarande är helt fast och typ inte kan glömma bort honom är för att hans flickvän inte är en bra tjej. (Ja, jag har kollat in hennes fb sida också, var tvungen) Hon är kaxig som fan och hon svär mot hans föräldrar. Hon verkar inte heller vara en smart tjej. Men som man brukar säga, love is blind och med tanke på hur smart killen är så tror jag att han kommer komma till insikt en vacker dag och jag vet att deras förhållande inte kommer hålla länge till, om hon inte ändrar på sig förstås. 
Men jag får väl prata med honom om jag vill? Det är inte som att jag kommer gå och ha sex med honom. Har han en tjej så respekterar jag det, men bara för att jag pratar med honom behöver det ju inte betyda att det ska leda till något, det finns ju något som kallas vänner. Tro mig, bara vi blir vänner så blir jag glad! Jag är ganska så säker på att jag skulle kunna ha honom som vän, och det är väl också anledningen till att jag inte kan glömma denna kille.  

Jag tycker bara att allt kring honom och mig har varit ganska sjukt. Först att han började på min kurs av alla miljoner kurser man kan ta på min skola (blev så chockad den där första dagen då jag såg honom komma in till föreläsningen), att jag sedan såg honom i stan och han bara var några meter ifrån mig (jag menar hello, stan e stort!) och vi mötte varandras blickar, och nu att han var på mitt seminarium, fastän han egentligen inte ska vara det och fastän han kunde varit på andra seminarier. I don't know about y'all men det är nästan som att ödet vill föra oss samman.  :D

Ingen förstår hur glad jag var efter seminariet. På bussen hem tänkte jag hela tiden bara på honom och vad som hade hänt under seminariet. Shit asså, jag dör jag dör. Tänk om han skulle vetat att jag skrev ett långt blogginlägg om honom? Fan vad pinsamt haha.

Nej nu måste jag sätta igång med plugget, tenta på fredag. Vet inte ens om jag kommer kunna koncentrera mig på plugget nu. Förlåt om texten blev dålig, har ingen lust att skriva bra idag. Är helt inne i min "infatuation phase" :)

Hejdå blogg! :)

Update!

Hej bloggen!

Jag vet, det har väl gått typ 1 månad sen jag skrev här. Det är för att jag har det bra nu, ja behöver inte blogga lika mycket som jag gjorde förut när jag bodde hemma med farsan och Ursula. Det är ingenting nytt som hänt egentligen. Pappa och lillesyrran kommer fortfarande varje helg för att besöka oss. Pappa är fortfarande jättesnäll och vill hjälpa oss. I fredags skjutsade han oss till en målarfärgsaffär så att v kunde köpa målarfärgt till våra väggar. Vi tittade även på tapeter men vi hittade inte riktigt de vi ville ha. Sedan storhandlade vi en massa mat också. Det var trevlans!
Kan ju berätta att jag, syrran och moster åkte hem till ett medium för att få kontakt med mommy again. Oj oj oj vad det behövdes kan jag lova. Nästan allt som mediumet sa stämde. Kan inte fatta att hon ser mig, det är helt sjukt. Men älskar det, för då är det som att hon är här med oss ändå.

Vi har också firat påsk! Hemmos en familjevän. Det var jättrevligt och sjukt god mat var det också. Vi var där från kl 5 till runt halv tolv på kvällen. Vi delade ut påskägg, lyssnade på musik och snackade mest. Dottern (som vi ibland också kallar för vår kusin för att vi känt varandra sedan barnsben) fick mig att vilja åka bort från Stockholm när jag läser ett treårigt program. Allt hon berättade lät så himla kul! Jag vill leva studentliv, och det finns inte i Stockholm på samma sätt som i andra städer i Sverige. Då kommer jag troligtvis bo i studentkorridor, i början var jag så anti det, men nu tror jag faktiskt att det skulle kunna vara kul. Och om inte, då är det ju bara att byta till studentlägenhet. Så nu är det bestämt.

Jag har haft ett sånt enormt sug till att resa. Tänka sig att jag inte rest på ungefär 1 och ett halvt år. Jag vill så gärna resa men det är självklart pengarna som hindrar mig.

Jag har märkt att jag på sistonde varit väldigt skoltrött. Även fast allting är väldigt intressant så orkar jag bara inte. Jag vill inte sitta inne och plugga, speciellt inte när vi nu fått så fint väder. Men antar att jag bara måste hålla ut, inte mycket kvar av skolan nu. På fredag är det tenta, har inte pluggat, pray for me!

Har också haft ett enormt sug för att ha en pojkvän. Ni vet ju att jag ibland brukar komma in i mina "kärleksperioder" då jag typ endast tänker på kärlek, sex, gamla ragg, framtida pojkvänner etc varenda dag. Den perioden är jag inne på just nu. Att få ha någon som håller om mig och kysser mig, finns inte något jag hellre skulle vilja. Med risk för att låta desperat nu, så måste jag säga att jag längtar jag så SJUKT mycket efter det. Jag vill träffa någon men det känns så fel att göra det på klubbar och det är så himla svårt att träffa någon på skolan. Jag antar att det för komma när det kommer, men jag orkar inte vänta :(.

Jaja bloggen, nu måste jag börja göra mig i ordning. Har seminarium kl 14! Pray for me!


RSS 2.0