myrealself

Blir så irriterad på syrran. Hon har blivit exakt som farsan var när vi bodde hemma. Klagar på allt hela tiden. Vi pratar sällan om annat än det hon klagar på. Gör jag något fel eller glömt bort att göra något, blir det världens hysteri. Men om Ursula 2 gör något så är det lungt. Jag är så trött på det här. Tänka sig att jag trodde jag skulle vara lycklig den dagen jag flyttade hemifrån med syrran. Det var jag iofs, det första året som vi bodde här, det var helt klart ett av de bästa åren. Tills Ursula 2 kom.... Saker och ting gick bra till en början, men sedan successivt gick allt dåligt. Från att spendera vardagskvällarna med dem i vardagsrummet, till att spendera vardagskvällarna ensam i köket. Från att äta middag alla tre tillsammans till att äta ensam i köket. Från att titta på TV alla tre tillsammans under dagarna, till att titta på TV ensam under nätterna. Jag klarar inte ens av Ursula 2's närvaro. Och fortfarande gör hon saker för att irritera mig. Som här om dagen när hon gick in i rummet och förde oväsen medan jag sov. Då skrek hon, med dörren öppen, "Vems tur är det att tvätta!! Mina kläder är smutsiga!!" Hon visste att det var min tur, det var därför hon skrek det med öppen dörr till syrran medan jag sov, för att hon ville försäkra sig om att jag hörde det. Hon kunde ha stängt dörren och gått in till rummet och sagt det till syrran, men hon ville se till så att jag hörde. Det går inte att sova ordentligt i det här huset, allting någon som kommer in och stör och lämnar dörren öppen så man hör hur det låter från TVn. Och min syrra är ju som sagt helt galen. Kan fortfarande inte förstå vad som sker egentligen men jag antar att Ursula 2 är en bra skådesperlare. Hade pappa vetat om detta hade han inte blivit glad. Om ungefär 3 månader kanske jag bor i en helt annan stad, i en studentkorridor! Fy, vad jag längtar och hoppas på att komma in! På tal om något helt annat så måste jag bara säga hur mycket jag trivs med mitt jobb nu. Kommer ihåg hur mycket jag avskydde det i början, men jag har lärt känna fler människor nu och även kommit in i arbetet mycket bättre. Sedan är det ju så fysjutton bra betalt! Fortfarande väldigt svårt men ändå väldigt kul, omväxlande och spännande. Alltid något oförutsägbart och kul som händer! Om ca 10 dagar är Beyoncé-konserten!! Då är hon här och framträder på Globen! Ser så mycket framemot detta. Har längtat i flera år! Och så har man fått höra att hon är gravid också, vilken superkvinna! Hon klarar ju allt utan problem! Måste också bara berätta om farsan. Han har verkligen förändras. Han är inte som förr. Han ställer alltid upp och stöttar mig i det jag gör. Det känns jättebra. Det har skett en megaförändring hos honom som jag är så stolt över. Han vill att vi hittar på saker med älsklingarna, lillesyrran och lillebror, och han är alltid till hands. Han svarar alltid när man ringer, även om han sitter på ett viktigt möte så svarar han. Igår sa han att han kunde åka till sitt jobb för att hämta ett brev åt mig. Jag sa att det är ju söndag, du ska väl inte dit på en söndag?! Och han sa att han kunde göra det för min skull. Det var jättefint tycker jag. Även om han fortfarande dricker så är han inte likadan som förr. Det är ett beroende och det är svårt att sluta helt. Att han åtminstone försöker gör mig så himla glad och vi pratar i telefon rätt ofta nu. Det känns så bra att ha en förälder som ställer upp. Speciellt nu när jag känner att jag glidit ifrån syrran. Jag vet nu hur jag ska uppfostra mina barn, hur jag ska ha mina regler, men ändå visa kärlek, ställa upp för dem och finnas där i vått och torrt. Det här visar verkligen hur viktigt det är med föräldrar som engagerar sig i sitt barns liv, visar att dem bryr sig och är där. Bara det lilla, kan göra så mycket. <3 Och det får vara slutordet!

Är inne i en period just nu där jag är riktigt trött på mänskligheten. Vad händer med mänskligheten egentligen? Folk är helt otroliga.

Tänk att vi redan är inne i maj månad! Just nu vill jag inget annat än att tiden ska rulla. Jag är lite rädd/nervös inför min flytt. Jag menar jag kommer ju bo på egen hand i en annan stad. I tre år också! Jag är ganska säker på att jag kommer in för det stod att jag var behörig på alla utbildningarna jag sökt till. Samtidigt som jag är lite rädd/nervös så är jag också väldigt förväntansfull. Jag är redo att börja på ett nytt kapitel i mitt liv. Det är ju trotsallt 3 år sedan som jag tog studenten, helt sjukt. Det känns skönt att börja om i en ny stad där man inte känner någon, knyta nya kontakter osv. Syrran är helt inne i att köpa lägenhet. Hon pratar om det nonstop. Det och starta nytt företag. Vi får se hur det går för henne. Nu till det som detta inlägg ska handla om. Nämligen min hästallergi. Jag har inte tänkt så mycket förut att jag har det men nu på senaste tid när jag kommit i kontakt med hästar har jag märkt det mer och mer. Det hela börjar med när jag var liten och hade en allvarlig reaktion mot några hästar. Vi var hos några familjevänner som bor i en annan stad. Efter att jag kommit i kontakt med hästarna på deras stall, så hade jag svårt med min andning. Tillslut blev jag medvetslös och låg på marken. Hela mitt ansikte svullnade också upp. Idag minns jag inte riktigt händelsen men min syrra har berättat den för mig. Sen också nyligen när jag var på resa med min kompis. Då kommer det två sånna där polishästar traskande förbi oss. Det varade inte länge men mina ögon kliade och blev röda. Sen så slutligen nu igår då vi var på cirkus föreställning med mina älsklingar. Helt plötsligt efter att föreställningen dragit igång en stund känns det tungt och jobbigt att andas. Halsen blir uber torr och det gjorde ont så fort jag la från mig ett ord. Det kliade som fan i gommen också. Det var hemskt. När hästarna inte uppträdde något mer blev halsen bättre. Det var då jag förstod att jag nog är allergisk mot hästar. Det är helt sjukt egentligen, jag behöver inte ens röra dem, bara de finns i min närvaro blir jag allergisk. Googlade hästallergi och det stod att man inte bara kan vara allergisk mot hästen, men också mot hö:et, timotej kallas det, vilket det fanns mycket av både på cirkuset och på stallet jag besökte när jag var liten.