Första dagen på 2023 - nytt kapitel

Hej bloggen!
 
Wow, att jag inte skrivit på mer än ett år är ju inte så chockerande. Både 2021 och 2022 var händelserika år. Jag kommer att fatta mig kort och ta med det allra viktigaste, för annars blir det här inlägget för långt.
 
2021 flyttade jag till en annan stad för att testa på ett nytt jobb då jag förlorade det tidigare jobbet pga covid och blev arbetslös. Det var en otrolig upplevelse att flytta dit och jag lärde mig mycket. Träffade fantastiska personer och gjorde saker som jag aldrig hade gjort i Stockholm. Men tillslut saknade jag familj och vänner samt storstadslivet. Det jobbet jag fick där var intressant och utmanande, men såhär i efterhand så förstår jag nog att det inte var rätt jobb för mig. Återigen ett mycket psyskist påfrestande jobb där jag behövde fatta beslut som kunde komma att påverka andra människors liv till det negativa. Utöver det så har jag nu i efterhand även förstått att jag blev utnyttjad i arbetet, då jag var underbetald och förväntades göra saker som inte ingick i min arbetsbeskrivning. Fick inget lönetillägg för det heller. Jag ångrar dock inte att jag flyttade, det var en upplevelse som gav mig många perspektiv och ett jobb som nog kommer vara bra att ha på mitt CV.
Juste, när jag kom tillbaka till Stockholm under min semester, hann jag gå på två dejter med en kille. Vi träffades på ett speeddejting event och matchades ihop efter det. Det var en trevlig kille och han hade på papper allt det man önskar sig. Högtbildad, bor själv i egen lägenhet, tar ansvar, smart osv. Det är ju lite mer sånt jag söker nuförtiden. Men jag fick en dålig magkänsla av honom, ibland tyckte jag att han hade lite märkligt beteende. Hursomhelst så skrev han ett sms sen att han tyckte det var lite sisådär att jag bodde i en annan stad och var kluven över distansen. Det hela rann sedan ut i sanden kan man säga. Det var kul att dejta ändå, trots att det inte ledde någonvart. 
 
2022 var helt klart mindre bra i jämförelse med 2021. Arbetslös då jag sa upp mig från det där jobbet, flyttade hem och försökte hitta mig själv igen. Det har varit ett mycket kämpigt år psykiskt. Det har också varit mycket runtomkring och i världen. Det har varit krig i Ukraina, gängbrottsligheten i Sverige har ökat, jag utsattes för en rasistattack under midsommarafton, covid har fortsatt och jag blev smittad två gånger. Det har dessutom varit ett hemskt år ekonomiskt. Höga matpriser och elpriser, inflationen har ökat och mitt sparande har minskat avsevärt. Pga allt detta har jag inte orkat eller känt lust att dejta även om jag försökt scrolla igenom dejtingappar någon gång.
Jag reste en sväng till London för att besöka en väninna som var gravid (och nu fått barn). Det var både en rolig och mindre rolig resa. Rolig för att det var kul att besöka väninnan och se hur hon bor och har det. Och så kul att se henne gravid! Också kul att se och upptäcka London. Men jag reste dit med en tjejkompis till min väninna, som jag inte känner att jag klickar med, så det blev lite jobbigt att umgås med henne så nära och intensivt dagarna i ända. 
Att jag dessutom fyllde 30 var inte heller kul. Fick verkligen världens åldersnoja och 30års-kris. 
 
En sak som dock verkligen krossade mitt hjärta 2022 var en nyhet jag och syrran fick på juldagen av pappa. Han kom med den mycket chockerande nyheten att Ursula fått cancer. 
Det som gör ont att höra detta är dels att min pappa har fått gå igenom det här en gång tidigare med min mamma och nu ska han gå igenom det igen. Det gör också ont att veta vad som skulle hända mina småsyskon om Ursula skulle dö. Pappa är absolut för gammal att ta hand om dem, så jag tror att de kanske skulle hamna i familjehem. Jag har hört så mycket hemska historier om familjehem att det sista jag vill är att de hamnar där. Jag ska försöka tänka positivt kring det här och hoppas på att hon blir friskförklarad. Nu är ju kunskapen kring cancer bättre än vad det var när mamma levde. Jag hoppas verkligen hon blir frisk från cancern. 
 
I år ska jag försöka bli bättre på att sätta mig själv i första rummet. Jag är alldeles för snäll och säger ja till allt och alla. Det gör mig trött, utbränd och stressad.
Jag ska göra mer saker som jag mår bra av och också försöka stressa mindre. Jag ska också försöka vara mer mig själv och sluta anpassa mig så mycket till andra människor. 
 
Jag vill tillsist avsluta det här inlägget med att berätta att jag valt att omskola mig. Jag har insett att de arbeten som min utbildning leder till är arbeten som är tuffa rent psykiskt. Och för en känslig själ som mig så funkar det inte. Jag har gett det här flera chanser och har provat på en del jobb inom mitt utbildningsområde. Varje gång har jag haft ångest och en klump i magen. Det räcker med att utsatta mig själv för det här och därför valde jag att söka en utbildning som jag lyckligtvis blivit antagen till. Det var verkligen den enda goda nyheten 2022. Visst att det kommer vara tufft ekonomiskt att vara student igen och jag kommer behöva skjuta på vissa mål jag haft såsom att köpa lägenhet, men jag vågar hoppas på att det kommer vara värt allting i slutändan.
 
Jag har gjort mega-research kring utbildningen och yrket och tror och hoppas att det blir rätt denna gången. Jag börjar den 16:e januari och ser så mycket framemot det här nya kapitlet i mitt liv!

RSS 2.0