myrealself

Det är tentavecka och då blir ju tyvärr bloggen lidande. Har suttit hela denna vecka i timmar och pluggat och gått igenom en massa termer, begrepp och koncept. Resterande dagar ska jag sitta och nöta, nöta, nöta! 

 

Imorgon blir det däremot lite valborgsfirande framemot kvällen. Vi planerar att äta grillat och sen dra in till stan för att titta på fyrverkirier. Mys mys! Kan behöva lite paus från plugget faktiskt, jag är proffs på att sitta i timmar och plugga utan att ta en paus. 

 

På tal om något helt så har jag nu i 5 dagar druckit mina nyttiga smoothies. Min hy (speciellt på ansiktet) är som ny. Jag skojar inte! Jag har en sådan otrolig lyster och min solskador flagnar bort! Tänk att jag bara gjort detta i 5 dagar och redan ser en sådan enorm skillnad? Jag kör två smoothies en gång om dagen, dvs en på morgon och en på kvällen. Så småningom kommer jag tyvärr behöva trappa ner på det eftersom det blir rätt dyrt och göra det så ofta. Men gott är det iallafall! Man ska inte underskatta the power of vegetables!! Ingen kräm i världen kan åstadkomma det mina smoothies gjort på bara 5 dagar. Jag är typ kär! Nu vet jag exakt vad jag ska göra så fort jag får ett eksemutbrott. *överlycklig och euforisk* Förutom huden så har jag även märkt av en otrolig skillnad i mitt humör, jag är typ konstant glad?! Och sen så har jag också märkt att det är enklare att sova och att gå upp. Jag sover mycket fortare (oftast brukar jag ligga och vända och vrida på mig ett lång tag innan jag somnar) och så har jag enklare att gå upp även om det är rätt tidigt på morgonen, det tar inte emot att gå upp liksom, som det gör annars. 

Nej, vad mer kan man önska?! Önskar att jag hade börjat med det här tidigare!! 

Jag vet att jag hela tiden snackar om min hy, att jag gång på gång hittar nya saker som funkar. Det är inte lätt när man har problemhy asså! Eksem är troligtvis något jag kommer leva med livet ut, såvitt inte en forskare kommer på något botemedel i framtiden. Dock finns det ju alltid saker man kan göra för att minska på problemen.

Nu när jag testat i princip allting (och då menar jag verkligen allting) så känner jag att, det min extremt torra hy mår bäst av är en kombination av den krämen jag använde mig av när jag bodde med Ursula och farsan och en bra kost (dvs. främst mycket grönsaker). Det tillsammans bidrar till en fuktighet i min hy, det kliar mindre, blir mindre irriterat och så får jag ett sådant fint lyster. Det som är så bra med den krämen är att den smälter in i huden utan att lämna den torr.

 

Och det här med kosten! Minns ni att jag sa att jag skulle köpa en blender/mixer för att göra smoothies? Behövdes inte, fick en av syrran som födelsedagspresent :-) Hon skickade med den på post! Är så glad, har redan hunnit göra en smoothie och det blev så gott! Så nu kan jag verkligen satsa på att leva sunt!

Alltså ni vet när man är upptagen och hur stressad som helst och folk helt plötsligt hör av sig?! Men sen när man inte har något att göra och bara sitter hemma så hör ingen av sig. Det händer mig hela tiden! Inte minst igår. I princip under hela dagen hade jag fullt upp. Och då helt plötsligt ville folk gå på promenader, och folk ville prata länge i telefon osv. Igår fick jag t.o.m ett oväntat samtal från en bekant som jag inte pratat med på ett långt tag. Det var givetvis en fullspäckad dag igår!

 

Asså jag älskar verkligen bebisar. Jag kan sitta och kolla på de i evigheter utan att tröttna. De är så söta att man bara vill äta upp de! Satt och tänkte på det idag hur jag kan sitta och kolla på olika mammors berättelser om sina bebisar på Youtube utan att tröttna. Tycker det är så intressant när de uppdaterar om hur det har gått och hur de utvecklats sedan födseln. Sen ÄLSKAR jag mamma-bloggar, följer några gravida redan nu och några som redan har fått sina bebisar. Speciellt mammor som är unga, älskar jag att följa. Tycker det är strongt med unga mammor som verkligen tar hand om sina barn på ett bra sätt. Man behöver inte vara en dålig förälder för att man är ung, det finns det otaliga exempel på.

 

Jag vill dock understryka att jag inte vill ha barn nu, även om jag hade haft kille nu hade jag velat vänta i några år till. Kanske tills jag har tagit examen och fått fast jobb osv. Men jag längtar faktiskt till det stadiet i mitt liv där det är dags för mig att ta hand om och uppfostra ett barn. Den kärleken som man får för sitt barn tror jag är obeskrivlig och jag längtar till att få känna den. Barn är så roliga också och så kommer de på så roliga saker. De är så oskyldiga och lever i sin egna lilla bubbla, vilket jag kan tycka är ytterst kul och gulligt. 

Ja jag längtar verkligen till den perioden. Dock är jag livrädd för att föda, har hört en massa förlovningshistorier som skrämt skiten ur mig och jag pallar inte med alla komplikationer som kan tillkomma. Allt det jobbiga under graviditeten kan jag fan ta, men att föda, den där smärtan och om någonting går snett, nej usch, vettskrämd är jag inför det! 

 

Anyways bloggish, nu ska jag sova. Nästan halv 3 och jag ska upp halv åtta. I'm crazy, I know! 

Idag är det påskafton och min dag har spenderats som vilken annan dag som helst, d.v.s. städat, diskat, lagat mat och pluggat. Inga konstigheter. Det har varit skönt att bara vara hemma men ack så sugen man blir när man ser bilder på påskmiddagar på instagram och facebook. Ingenting knäcker våra påskmiddagar som vi har i sthlm. Det blir alltid en hit, både rent gemenskapsmässigt och matmässigt. I år blev det dock inget påskfirande, varför vet jag inte, vi brukar ha det som tradition. Men på något sätt är det väl lika bra, jag är pank just nu och skulle inte ha råd att åka till sthlm. Sista veckan innan CSN-"lön" är fattighetsvecka! Det vet alla studenter! Dessutom är syrran på kryssning med Ursula 2. Suck. 

 

Jag har blivit så insnöad på att köpa en såndär blender som mixar smoothies. Jag tror att det är ett enklare, snabbare och godare sätt för mig att få i mig vitaminer. Det är till exempel inte varje dag som jag orkar stå och slänga ihop en sallad liksom. Jag har tänkt på det tidigare och hade egentligen tänkt köpa en förlängesen. Men då tänkte jag att det är dyrt (för mig som student), och att det är bättre att köpa en riktigt bra när jag väl har jobb osv. Givetvis finns det billiga men de har jag hört inte alls är lika bra. Därför ville jag satsa på en som är lite dyrare men bättre. Och så tänkte jag att jag bara kunde köpa smoothies lite då och då på skolan så länge. Men nu känner jag precis tvärtom. Jag vill inte vara beroende av smoothiesarna på skolan, jag vill kunna dricka en smoothie när jag själv vill och är sugen på det (som nu). Dessutom så är det nog billigare att göra hemma, än att köpa från skolan. 

Jag får helt enkelt köra på en billig blender/mixer för typ 200 spänn, den lär ju hålla åtminstonde i ett år. Det blir mitt nästa köp när pengarna kommer. Shit vad det ska mixas nyttigheter, cant wait!!

 

På tal om något helt annat snackade jag igår på facebook-chatten med en vän. Shit vad jag saknar henne på något sätt. Hon tar ut det galna i mig hehe. Hon hade hursomhelst lite relationsproblem med hennes kille och frågade mig om råd. Jag är ju då inte den bästa på förhållanden, då jag själv knappt har haft ett, men det är viktigt att finnas där ändå. Jag kan bara föreställa mig hur mycket vi kommer snacka när vi väl ses, vi har inte setts på månader. 

 

Tänk att vi om typ två veckor redan är inne i maj månad! Shit! På något sätt vill jag inte tillbaka till Sthlm. Bara tanken att behöva bo med Ursula 2 och syrran igen dödar mig. Det var hemskt jobbigt. Men måste man så måste man ju. Vad ska man göra liksom. Min plan är dock att inte åka tillbaka förrän jag kirrat ett jobb. På det viset håller jag mig sysselsatt och blir förhoppningsvis inte lika deppig av att vistas i deras hem. 

 

Nu har vi äntligen långhelg. Det är påskledigt och jag har ingen föreläsning på måndag. Så jag ska verkligen ta vara på "ledigheten". Det har verkligen varit väldigt intensivt de senaste dagarna, rent pluggmässigt, men nu kan jag slappna av, chilla och ta en bensträckare liksom.

 

Jag har sagt till Liselott att jag åker tillbaka till Sthlm under påsken. Faktum är dock att jag inte gör det, jag kommer att stanna här, i denna underbara studentstad. Det är dock hemskt att man egentligen måste behöva ljuga och dra en vit lögn för att man inte pallar ses, men what to do?! Denna tjej vill ses nästintill varje dag. De som känner mig vet att jag är en person som behöver space. När jag bodde i Sthlm träffade jag inte ens mina BÄSTA vänner så ofta. Och ändå var det inga hard feelings, vi förstår varandra. Men hon vill ses nästan varannan dag och så vill hon att vi är med varandra länge i flera timmar. Som sagt så älskar jag mitt space, och kan ibland tycka att det är skönt att bara vara hemma, ensam och inte göra någonting. Hon är tvärtom. Hon brukar ofta säga att hon hatar att vara ensam. När jag sa att jag skulle åka tillbaka till Sthlm under påsken sa hon typ: "Oj, då får jag klara mig utan er de här dagarna." (Notera att hon var helt seriös här och menade det verkligen, det låg ingen ironi i det hon sa). Hon sa det på ett sätt som att det var världens problem.

Shit alltså vi människor är verkligen olika. 

 

På tal om något helt annat, så fick jag igår den goda nyheten att jag kommer få vara en av ledarna till den internationella nollningsgruppen i höst! Blev så himla glad av nyheten! De hade räknat med avhopp så det var ganska givet att jag skulle få vara med! :-) Och sedan, on top of that, fick jag reda på att jag klarade senaste tentan! Det var en enorm lättnad!! Jag blev så glad när jag såg att det stod G. Jag trodde verkligen inte att jag skulle klara det!!

Tänk att jag klarat alla tentor hittils, inte fått ett endaste underkänt sen jag började i septermber 2013! Fan vad jag är duktig!

 

Sidenote: När jag var i coop idag och skulle hämta ut ett paket, var det en man i butiken som var berusad. Han påminde mig väldigt mycket om min pappa och han liknade honom lite grann också. Pappa var precis så, gick och handlade och köpte saker när han var stupfull, sådär så att han knappt kunde gå och inte hade någon balans. Det gjorde ont att se den här mannen. Just för att jag tänkte att han säkerligen också är en pappa och att hans barn (och fru), kanske går igenom samma sak som jag många gånger fick gå igenom. Det gör väldigt ont i mig. Det var en fruktansvärt jobbig period i mitt liv. 

Idag när jag helt randomly sökte upp mig på hitta.se, så ser jag att det är någon annan som folbokfört sig på min adress!!! Gjorde lite internet-research och det visar sig att det tydligen är vanligt att kriminella gör såhär för att krångla till det för myndigheterna. Scary as shit! Måste kontakta Skatteverket och tag i det här under veckan, är typ vettskrämd. 

Minns ni att jag skrev tidigare här i bloggen att jag till hösten ska bli mer social? (Jag är ju redan social men jag känner bara att jag inte riktigt klickat med någon ordentligt här).

Men idag har jag redan tagit ett steg för att det ska ske ändringar till hösten. Idag pratade jag med en tjej som ska vara en av ledarna under nollningarna till alla internationella studenter som kommer till hösten. En sak som jag verkligen älskar med mitt universitet, det är att de gör så mycket för studenterna här! Det finns så mycket hjälp, det anordnas så mycket aktiviteter, det finns så mycket roliga saker för oss studenter att göra! I Sthlm finns inget sånt! Men iallafall, denna tjej inspirerade mig verkligen och jag tyckte det lät roligt det hon berättade. 

Nollningarna här äger rum i nästan en hel månad och det är inte bara på universitet de hålls utan utanför universitet också. Jag är ju en sådan som älskar att träffa människor i från andra länder, jag älskar att prata engelska och jag älskar att lära mig om kulturer som ser annorlunda ut från mitt egna. Tänk att få umgås med nya internationella studenter och samtidigt lära känna svenska studenter som har intresse för samma grej? Jackpott ju! Är så himla glad!

Så därför har jag nu anmält mig som en av ledarna till de internationella studenterna inför nollningen hösten 2014. Det enda tråkiga är att jag anmälde mig för sent. Därför står jag som reserv just nu. Så om inte någon hoppar av så kommer jag inte få en plats. :-( Håller verkligen tummarna. Har märkt att nollningarna här är väldigt viktiga. Det hjälper en att få en bra start när det gäller det sociala. För det kan vara väldigt svårt att knyta kontakt bara genom att gå på föreläsningar. 

Nu när jag bott här i ett par månader och kommit in i hur saker och ting i staden funkar, fixat lägenheten och insett hur jag ska planera min tid och min ekonomi så känner jag mig redo att knyta kontakter och bli mer social! Det var så svårt under höstens nollning när jag kom hit, och det inte fanns en enda grej i lägenheten, ingen mat, inga möbler, inga bestick ingenting, att sedan gå på nollningsaktiviter. Jag kände att det var viktigare att ta tag i lägenheten. Jag kunde inte riktigt slappna av när jag inte hade stadgat mig ordentligt. Vissa kan ju det men sån är inte jag. Jag är kontrollfreak och perfektionist, tyvärr. 

Men det blir nya tag när det kommer till att vara social nästa termin.

 

Måste bara berätta om Lisa också som jag har berättat om tidigare här i bloggen, hon som oftast inte vill hänga utanför skolan med mig och Liselott. Jag berättade för henne och Liselott att jag hade anmält mig som ledare inför höstens nollning och att hon och Liselott också borde göra det. Vet ni vad hon säger då?? Att hon faktiskt redan har anmält sig!!! Skitdålig stil tycker jag. Utan att berätta eller någonting. Sen sa hon "Oj, har jag inte berättat det?". Som att hon "trodde" att hon hade berättat för oss- yeah right! Så dum är jag inte!

Så går jag in i gruppen på facebook som är till för alla nollningsledare och Lisa och hennes vänner (som Lisa umgås med utanför skolan) är medlemmar. Backstabbing eller vadå?!

 

Shit vad tiden bara flyger iväg! 10 april redan? Vad händer liksom?! 

Vi har haft så bra väder tills i veckan då det har regnat och varit extremt kallt. Tummer ner till det. 

Annars är det inte mycket som händer i mitt liv. 

Mitt hååår växer! Är så glad! Det växer väldigt ojämnt men det växer iallafall. Är så glad. Inom 2 år bör jag iallafall ha det så tjockt och långt som jag vill. Aldrig mer ska jag återgå till permanent!! Går inte att förklara hur mycket det har förstört mitt hår. Nu har jag mer kunskap och kommer att behandla mitt hår som en bebis, I promise. 

Har ätit en avokade varje dag i 5 dagar, samt sallad till varje måltid. Ser redan en otrolig skillnad i min hy!

Hello bloggen! Fick ett mail om att man misstänker att någon hackar sig in på mitt Instagram-konto. Så jäkla scary! Så jag fick genast byta lösenord! Fattar inte varför det skulle vara så intressant att hacka sig in hos just mig? Kan förstå de som är lite kända, men lilla jag? Jag har typ 50 bilder och uppdaterar väldigt väldigt sällan. 

 

Iaf. Ikväll fick jag goda nyheter från min tjejkompis i Sthlm. Hon har ju tagit examen och nu fått jobb. Är så stolt över henne! Tänk att hon redan är klar!!

Den andra goda nyheten är att hon träffat en kille :-) . Nu har jag inte pratat så mycket med henne angående detta men vi kommer ta allt i detalj när vi väl ses. Det hon berättat hittils låter iallafall riktigt bra. De har träffats i en månad (fast intensivt, både på och utanför jobbet) men jag känner att det krävs mer för att hon verkligen ska kunna lära känna honom. Det var ju samma gamla veva med killen jag träffade förut. Allt var perfekt i en månad sen började saker och ting bara dala. Det sägs att det tar minst 3 månader innan man kan lära känna någon helt.

Men vi får se helt enkelt, jag håller tummarna för hennes skull att det är en bra kille eftersom att hon verkligen förtjänar det. Hon är en sån fin människa. Jag har sagt till henne att hon ska ta sin tid och lära känna honom på riktigt. Det låter hursomhelst väldigt bra nu iallafall :-)

Sånna här saker förgyller mina dagar alltså. Det behöver inte handla om mig, bara en liten god nyhet som berör mina nära och kära, kan göra mig på världens bästa humör!

Hej bloggen! Nu var det några dagar sedan jag skrev här. Jag har verkligen utnyttjat "ledigheten" till fullo även om det gick sjukt fort. Jag hann koppla av, hann grilla med vännerna från klassen (sjukt gott var det) och hann ta lite promenader i det fina vädret. Åh vad jag älskar denna tiden på året <3 

 

Vi är nu inne på delkurs 3 och SHIT vad intressant den är!!! Vill bara ha mer, mer, mer!! Läraren gör ju självklart väldigt mycket också, hon är så energisk och det märks att hon brinner för ämnet. Mer sånt tack! Det värsta som finns är sömnpiller till lärare. 

 

Vi har blivit indelade i nya grupper till våra grupparbeten vilket jag kan tycka är rätt så nice. Inte för att det var något fel med min första grupp, vi hade riktigt bra teamwork, men jag känner ju alla i den gruppen, och det kan vara nice med lite omväxling och lära känna nytt folk. Som sagt så har jag inte varit den bästa när det kommer till att knyta nya kontakter här. Men det är rätt svårt också, man kan ju inte bara gå fram till någon och ba: Hej tjena, vill du vara min vän? Samtidigt vill man inte bli vän med vem som helst. Men jag har lovat mig själv att till nästa termin vara lite mer av den där sociala och sköna personen som jag faktiskt är. De två som jag känner härborta är väl helt ok, men om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte att det hade varit några vänner jag hade haft i Sthlm. Iaf den ena som vi kan kalla Lisa. Lisa är jättesnäll och hon är ändå rätt hjälpsam. Däremot så känns det som att hon sällan vill umgås med oss utanför skolan. Hon har nämligen andra vänner som går på universitet som hon hellre umgås med på fritiden och på kvällarna. Varje vecka när det är helg ser man bilder uppladdade med Lisa och hennes vänner på Instagram och Facebook. Hon har (sen jag flyttat hit) kanske erbjudit mig 2 ggr att hänka på någon kväll när hon och hennes vänner går ut. En gång hängde jag och Liselott (som jag berättat om tidigare i bloggen) med Lisa och hennes vänner till ett event i stan. Det blev som två grupper som inte var där tillsammans; jag och Liselott, och Lisa och hennes vänner, var för sig. De gick åt andra håll, det fanns ingen samhörighet, inget inkluderande. Jag och Liselott hade lika gärna kunnat gå dit utan dem. Jag har givetvis förståelse för att det blir svårt om man är en stor grupp, alla vill se olika saker osv, men då kan man ju säga till om man ska gå iväg. Till och med innan vi hamnade i stan så kände man av den indelningen. Lite barnsligt beteende om ni frågar mig.

Allt det här har gett mig ett dåligt fötroende för Lisa. Missförstå mig inte, hon är en go människa, det märker man när man är ensam med henne, men att hon inte kan erbjuda oss att vara med när de kör karaoke kväll eller går ut på Kåren? Samtidigt så gör det faktiskt mig inte så mycket, hennes vänner är ändå inte några som jag riktigt känner att jag vill skapa en vänskapsrelation med. Det som dock irriterar mig är att hon inte hade haft någon att hänga med i klassen om det inte vore för mig och Liselott, (eftersom vi, till skillnad från henne, inkluderar alla). Lisa är dock riktigt smart och får VG på nästan alla tentor. Så på det sättet är det ganska bra att vara vän med henne eftersom det hjälper när man ska plugga inför en tenta. =p

 

Och så kommer vi då till Liselott. Jag har ju berättat om henne tidigare. Det är som en berg och dalbana hur jag känner för henne. Ena sekunden kan hon verkligen gå mig på nerverna, alltså verkligen göra mig så irriterad att jag typ exploderar. Och jag är inte en sådan som är lättirriterad, jag har tålamod och speciellt när det gäller andra människor, jag stör mig inte lätt på personer i allmänhet. Men jag kan nu såhär i efterhand när jag verkligen lärt känna henne, förstå varför hon inte har så mycket vänner. Ibland kan det vara riktigt påfrestande psykiskt att vara med henne. Jag har märkt att även Lisa distanserar sig lite från Liselott nu pga detta.

Idag berättade Liselott även om en gruppincident där hon hade gjort en tjej i gruppen väldigt arg (de var oense om något). Och när hon berättade det så typ skrattade hon? Just det att hon skrattar och flinar när hon irriterar folk, just det får mig verkligen att tro att hon irriterar med flit, vilket också gör det hela ännu mer irriterande!

Dock har Liselott också en fin sida och det är inte alltid som hon är såhär jobbig. Till exempel så vet jag att hon skulle ställa upp i vått och torrt om jag behövde hennes hjälp, även om det så vore mitt på natten. Det är ganska skönt att veta att, iallafall någon, skulle ställa upp om något hände, speciellt i en stad där man inte har någon. Dessutom kommer vi från ganska liknande bakgrunder som gör att vi förstår varandra. Vi kan ha djupa diskussioner i timmar och det känns aldrig ansträngt eller obekvämt att umgås med henne. Med andra ord kan jag vara mig själv till hundra procent när vi umgås. Det som dock är lite tråkigt med Liselott är att hon inte gillar att gå ut och dansa, och vi har långt ifrån samma musiksmak! Det är synd när det finns så mycket som denna stads nattliv erbjuder oss studenter. 

 

Nej hörrni, vad ska man säga? Dessa landsbor är inte normala! Haha nej skämt åt sido nu. Jag sätter punkt här innan jag spårar! Var tvungen att ventilera.