Jag tror jag har vunnit
Måste säga att jag mår mycket bättre nu. Mår inte illa och kan äta ordentligt! Jag måste börja spinna vidare på min gå-upp-i-vikt diet nu så att det inte rinner ut i sanden så att säga.
Idag har jag inte gjort mycket annat än att handla mat och tvättat kläder (något jag fortfarande gör, är inte klar). Det var kul att handla mat denna gång eftersom pappa tog initiativet (surprise!). Denna gång satsade jag också på att ta extra mycket mat. Idag måste måste måste jag plugga. Jag har en engelska redovisning imorgon (inte så lång, ca 5 min, men det måste vara bra) och jag har börjat men det är fortfarande lite kvar och göra. Det är en grupp-redovisning så jag mina klasskamrater försöker hålla kontakt via facebook, det är faktiskt fett bra! Enkelt och gratis ;)
Det finns en avsiktlig anledning till varför jag ville skriva i bloggen idag. En mycket viktig sådan. Jag vet inte riktigt om jag vågar säga detta "officiellt" men jag tror att jag har vunnit. Jag skrev en gång förlängesedan i min blogg att jag ändå skulle vinna över Ursula och farsan, jag skulle inte låta dem få vinna och trycka ner mig och behandla mig som smuts. Jag fortsatte med min "head up high" teknik, d.v.s vad de än sade till mig så skulle jag inte bli ledsen och ta åt mig, utan bara att fortsätta vara stark med ett leénde på läpparna. Det finns ett litet citat som går ungefär såhär: "Don't bother about what them haters are sayin, instead, kill them with kindness". Jag älskar det citatet. Det är exakt vad jag har gjort, and look where it took me?
När Ursula och farsan har varit på mig, så har jag alltid tagit det som att det inte gör mig något, jag har gjort allt de har sagt åt mig att göra och som ett plus på kanten, bara gett de fetaste leéndet.
Nu har jag inte fått klagomål eller any form of harassment på flera veckor. Ursula är ovanligt snäll. Farsan, kanske inte lika mycket, men om man jämför med förut så är det big change. Han dricker fortfarande och det lär han aldrig lägga av med.
Däremot är Ursula och farsan fortfarande usla föräldrar till lillesyrran och jag kan inte göra annat än att hoppas på att hennes sitiuation med de blir bättre.
Nu tror jag att jag avslutar här men det var hursomhelst otroligt skönt att få ner allt på bloggen. Konstigt nog så blir jag typ starkare av det. Vilken tur att jag skaffade mig en blogg.
Idag har jag inte gjort mycket annat än att handla mat och tvättat kläder (något jag fortfarande gör, är inte klar). Det var kul att handla mat denna gång eftersom pappa tog initiativet (surprise!). Denna gång satsade jag också på att ta extra mycket mat. Idag måste måste måste jag plugga. Jag har en engelska redovisning imorgon (inte så lång, ca 5 min, men det måste vara bra) och jag har börjat men det är fortfarande lite kvar och göra. Det är en grupp-redovisning så jag mina klasskamrater försöker hålla kontakt via facebook, det är faktiskt fett bra! Enkelt och gratis ;)
Det finns en avsiktlig anledning till varför jag ville skriva i bloggen idag. En mycket viktig sådan. Jag vet inte riktigt om jag vågar säga detta "officiellt" men jag tror att jag har vunnit. Jag skrev en gång förlängesedan i min blogg att jag ändå skulle vinna över Ursula och farsan, jag skulle inte låta dem få vinna och trycka ner mig och behandla mig som smuts. Jag fortsatte med min "head up high" teknik, d.v.s vad de än sade till mig så skulle jag inte bli ledsen och ta åt mig, utan bara att fortsätta vara stark med ett leénde på läpparna. Det finns ett litet citat som går ungefär såhär: "Don't bother about what them haters are sayin, instead, kill them with kindness". Jag älskar det citatet. Det är exakt vad jag har gjort, and look where it took me?
När Ursula och farsan har varit på mig, så har jag alltid tagit det som att det inte gör mig något, jag har gjort allt de har sagt åt mig att göra och som ett plus på kanten, bara gett de fetaste leéndet.
Nu har jag inte fått klagomål eller any form of harassment på flera veckor. Ursula är ovanligt snäll. Farsan, kanske inte lika mycket, men om man jämför med förut så är det big change. Han dricker fortfarande och det lär han aldrig lägga av med.
Däremot är Ursula och farsan fortfarande usla föräldrar till lillesyrran och jag kan inte göra annat än att hoppas på att hennes sitiuation med de blir bättre.
Nu tror jag att jag avslutar här men det var hursomhelst otroligt skönt att få ner allt på bloggen. Konstigt nog så blir jag typ starkare av det. Vilken tur att jag skaffade mig en blogg.
Kommentarer
Trackback
