myrealself

Hej bloggen!

 

Wow, jag visste inte att det var i augusti jag skrev här sist, jag trodde inte det var så längesen. Anyways, I'm back with a new update!

 

Jag var verkligen nojig i mitt senaste blogginlägg haha. Hade jag kunnat spola tillbaka tiden hade jag givetvis förhindrat det här, men gjort är gjort och det går inte att göra så mycket åt saken. Jag hanterade det hela genom att "play it cool" i skolan när jag såg honom, som att det inte var något konstigt typ och det verkar ha gått vägen ändå. Idag känns det inte alls lika jobbigt som det gjorde då. Några veckor senare läste jag faktiskt att det tydligen var en bugg på Facebook som gjorde att man automatiskt blev vän med folk som man klickat sig in på. Nu såhär i efterhand tror jag verkligen det var det som hände, för jag är säker på att jag aldrig klickade på "Lägg till som vän". Så typiskt att sånna här saker bara händer mig haha. 

 

Alltså gud, jag har nog haft ett av de stressigaste veckorna någonsin tror jag, alltså i hela mitt liv. Jag tror aldrig jag haft så mycket att göra på en och samma gång och på så pass kort tid. 

Dels var det väldigt mycket som skulle firas, först en examensfest, sen syrrans babyshower, sen en födelsedagsfest för min moster som fyller jämt och till sist en till babyshower. Ovanpå det så var det mycket i skolan, grupparbeten och tentor plus att jag var stressad över att hitta en praktikplats inför vårterminen 2024 och hade lite intervjuer på gång som jag var tvungen att förbereda mig inför. Och syrrans babyshower, alltså wow, den enorma stressen vill jag aldrig någonsin vara med om igen. Som tur är har syrran sagt att det räcker med en babyshower så hon vill inte ha fler babyshowers om hon skulle få fler barn. 

Men för det första, att samordna, planera och projektleda allting. Det är verkligen inte det lättaste när många vill vara involverade, ha åsikter och bestämma. Bara det i sig var en stressfaktor. För det andra, allt blev så himla dyrt! Det var tufft för mig som är student. Jag var tvungen att ta pengar från mitt sparkonto för det hade annars aldrig gått. Som tur kunde jag sänka några kostnader med vissa saker tack vare fantastiska kusiner som hjälpte mig både med att baka tårta och cupcakes, med transporter och med mat och dryck, och för att jag också kunde utnyttja studentrabattar på vissa hemsidor via Mecenat. För det tredje, det tog så enormt lång tid att planera lekarna. Först att komma på lekarna, skapa dem och sedan se till att ha med allt material till babyshowern. 

För det fjärde: eftersom syrran mådde dåligt till och från under sin graviditet och även hade foglossning vid den ungefärliga tiden för babyshowern, var det också en stressfaktor för mig att gå runt och fundera på om hon ens skulle dyka upp på showern. Som tur var gjorde hon det, men det var nog också lite för att det kom fram att vi planerade en babyshower för henne (trots att det skulle vara en överraskning, så otroligt irriterande). Jag var även lite besviken på min moster, tycker inte hon hjälpte till, bidrog eller var så engagerad i detta som jag trodde hon skulle vara. Detta eftersom hon verkligen älskar syrran och annars brukar bryr sig om henne väldigt mycket. Men hon bidrog inte med någonting, det enda är väl att vi fick ha babyshowern i hennes lägenhet, men rent ekonomiskt bidrog hon inte, och hjälpte knappt till med uppstyrning och dylikt. T.o.m. mina kusiner städade undan allt i lägenheten efteråt så att hon slapp. Men juste, nu kom jag på att hon hjälpte till litegrann med att blåsa ballonger, men det var typ det enda. Generellt var hon väldigt passiv. Det fanns andra som inte är nära syrran lika mycket, som gjorde mer. Vissa av oss var uppe hela kvällen och tidigt in på natten och förberedde för babyshowern som skulle äga rum dagen därpå. Sen visst jobbade hon den kvällen, men hon kunde hjälpt till innan när hon inte jobbade. Dessutom ville hon ej bjuda syrrans partners vänner, då hon tyckte vi skulle bli för många i lägenheten, vilket kändes taskigt. Då kunde vi ju bara reducera några av syrrans vänner. Hon påpekade att babyshowern skulle vara intimt med bara våra nära + syrrans nära vänner, (samtidigt som hon bjöd en kvinna som vi inte alls är nära) och så sa hon att hennes vänner säkert skulle göra en babyshower för henne och att vi därför inte behövde bjuda dem. Det var svårt att gå emot detta då vi hade babyshowern i hennes lägenhet. Jag försökte men fick ett nej. Hade vi haft det i en lokal eller liknande kanske det hade varit enklare att hantera detta, men jag hade ju inte råd att hyra en lokal. Tyvärr så kan min moster ha lite narcissistiska tendenser ibland och jag känner efter allt detta att jag behöver ta lite avstånd från henne. 

 

Jag vill skriva ner det här i bloggen så att jag kommer ihåg vad som hände och hur allt låg till, för jag har lätt att glömma. Men just detta vill jag aldrig glömma. 

 

Så allt detta tillsammans gjorde mig stressad på en nivå som jag inte kan minnas att jag någonsin känt förut. Jag fick jättemycket eksem och galna utslag och det brukar vara tecken på att jag är mycket stressad. Jag minns att jag längtade tills allt skulle vara över, det var nästan så jag räknade ner dagarna. Den aktuella dagen, asså själva babyshowern, blev dock lyckad ändå. Syrran och hennes partner var väldigt glada och tacksamma över allting. Det var en väldigt rolig kväll med nära och kära och de fick så fina presenter! Nu väntar vi alla med spänning tills bebisen är här! Det är inte alls länge kvar nu, drygt en månad och jag kan fortfarande inte fatta att hon är gravid. Det känns typ som en dröm, så surrealistiskt! 

Tänk att nästa gång jag skriver här, då är lillen här! Jag är lite nervös inför syrrans förlossning men samtidigt så excited! Ser så mycket framemot all bebisgos och framförallt nu när det snart är jul!

Tycker allt detta ska bli så himla spännande! Det känns verkligen som att vi påbörjar ett nytt kapitel nu inom familjen. <3

 

Jag vill också säga att jag varit på en dejt. Fattar knappt själv hur jag även kunde hinna med det, men det var bra för mig att komma ut och göra annat än plugg och planerande. Det var ingen långdragen dejt heller, den gick på typ 2-3 timmar. Mycket trevlig kille och dejten var härlig men han var dels superkort (lika kort som mig och jag är ändå kort) och han kändes mer som en kompis. Fanns ingen attraktion alls från min sida. Jag ångrade det dock inte och ser framemot att gå på fler dejter nu framöver. Det var längesen jag gick på dejt och jag har på senaste tid faktiskt känt mig redo att ge mig ut i dejtingvärlden igen. 

 

Det sista jag vill säga är att jag har blivit erbjuden en praktikplats till våren! Jag blev faktiskt till och med erbjuden två platser, men valde att tacka ja till den platsen som jag tror kommer att ge mig mer under praktikperioden. Tänka sig att jag var så orolig att inte få en plats alls, och sedan blir jag erbuden två platser! Ibland går det faktisk bra i livet! Detta känns lite nervöst men också superspännande givetvis! Är jättetaggad och hoppas att det kommer att bli en bra och lärorik period!

 

Nu ska jag titta en serie och sedan lägga mig! So long!