myrealself

Hej bloggen!

 

Tänk att det redan är mitten av november. Tiden går verkligen för fort! 

 

Vi alla i familjen väntar fortfarande med spänning för syrrans bebis som snart kommer till världen. Nu är det drygt en vecka kvar till hennes beräknade förlossningsdatum. Jag kan fortfarande inte fatta att hon snart är här och jag kan inte fatta att jag ska bli moster. Jag ser så mycket framemot att hon ska komma! <3 Jag har sagt till syrran att hon måste höra av sig så fort det är dags. Jag kommer att åka raka vägen till förlossningen! Åh, cant wait! 

 

Så vad har annars hänt i mitt liv? Jag berättade ju tidigare att jag fått praktikplats och det känns så roligt och kul! Känns som en stor sten som har lyfts från mina axlar. Jag börjar faktiskt bli lite trött på det teoretiska och jag känner mig redo för att se hur allt faktiskt fungerar i verkligheten.

 

Jag måste också erkänna att jag börjar tröttna lite på min klass. Ibland, eller rättare sagt, oftast, så känns det som jag går i en klass med ett par högstadielever som ej kan bete sig eller respektera läraren. Det är så låg nivå på vissas beteenden. Det gäller absolut inte alla men många. Jag är en väldig tålmodig person men just idag höll jag nästan på att tappa det. Jämför man med hur alla var när utbildningen började och hur de är nu, är det stor skillnad på hur folk beter sig. Folk börjar visa sina rätta sidor. Sen tror jag också att många i min klass har diagnoser och på vissa är det väldigt tydligt, på andra ser man det inte men det syns ändå eller också så har de berättat det för mig. Tror att det också kan vara en anledning till många människors beteenden.

Så på grund av den anledningen känner jag även att det ska bli skönt att vi snart ska praktisera så att man får komma bort lite från klassen. Sista året är i princip bara praktik, så det ska bli skönt!

Terminen börjar lida mot sitt slut snart men än är det dock inte över, det är en del kvar och det kommer bli stressigt nu sista tiden, men det är bara att hålla ut. 

 

På tal om nåt helt annat så skrev en vän till mig på whatsapp och frågade om jag eventuellt skulle vara intresserad av att gå på dejt med en person som hon känner. Personen är vän med hennes pojkvän. Hon sa att hon tror att vi kommer passa väldigt bra. Jag var tveksam först men kände sen att jag fick lita på hennes omdöme, och tackade sen ja. Hon sa att hon skulle höra av sig med mer info så vi får se om det blir en till dejt nu innan året är slut! 

 

Med det sagt säger jag hejdå bloggen! Nästa gång jag skriver är syrrans bebis troligtvis här! <33