myrealself

Halloj bloggen!

 

Idag hade jag världens break-down och ville bara gå under jorden. Vet att det blir mycket pluggsnack nu, men statistiken dödar verkligen mig och min livsglädje just nu. Trodde aldrig i mitt liv att jag skulle behöva läsa det här med tanke på att min utbildning generellt sätt inte är så matematisk. Jag har aldrig varit med om något så hemskt som statistik. Fy. Inte undra på att många studenter blir deprimerade.

 

På senare tid har jag funderat på min framtid väldigt mycket, främst i relation till min utbildning. Ibland får jag ganska så sjuka tankar, typ "har jag verkligen valt rätt utbildning?" "kommer jag verkligen få jobb efter examen och om jag kommer få det, kommer jag att trivas med mitt jobb?"

Jag tycker verkligen om det jag fått lära mig i min utbildning (förutom statistiken då, men det är ju bara en delkurs och utgör inte min utbildning om man säger så) men det finns inget som kan garantera att jag bara för det, kommer att tycka om att arbeta med det jag utbildat mig för. Det är ju liksom inte riktigt samma sak att arbeta praktiskt som teoretiskt. Dock har jag alltid haft ett starkt människo-och samhällsintresse och eftersom att min utbildning är rätt bred inom det spektrumet, så känner jag att jag valt rätt. 

 

Ibland får jag typ sjuka idéer om att flytta till något helt annat land och bara bo och jobba där ett tag, bort från Sverige. Men känner jag mig rätt vet jag att jag aldrig skulle våga mig på det. Jag är en trygghetsmänniska av rang och gillar att göra saker enligt rutin och vana. Ibland kan jag dock överraska mig själv med att vara superspontan och bara köra på något helt nytt. 

 

Jaja, det var nog om mina ambivalenta tankar. 

So long, lovely blog!

 

 p.s. Har redan märkt en signifikant skillnad i mitt hår och min hårväxt (trots studiestress). Thank u lord för min lite speciella, men otroligt älskade olja!