Att hitta någon man klickar med

Nu var det ett tag sen jag skrev här men jag har haft det rätt så fullspäckat de senaste veckorna. För det första så var jag ju tvungen att råplugga till den tråkigaste och jobbigaste tentan i hela min högskoleutbildningshistoria! Efter den helvetestentan var det raka vägen hem, packa FORT och bege mig till centralstation för att åka till sthlm. Så fort jag kom till sthlm var det raka vägen hem till syrran, byta om och direkt bege mig till en väninnas födelsedagsmiddag. Kom dit vid 8 (det började kl 6) på grund av förseningar! Men stannade ändå kvar väldigt länge, kom hem runt halv två på natten. Det var hursomhelst supertrevligt och vi hade en massa djupa diskussioner under kvällen. 
 
Dagen därpå var det shopping och fest på schemat. Jag var, seriöst, runt hela Stockholm city och hittade inget som föll mig i smaken. Så blir det alltid när man väl har pengar! Så jag kom hem tomhänt. Provade lite kläder och gjorde mig i ordning inför kvällen. Hade superkul! Det var en artist från mitt ursprungsland som hade kommit till sverige för att uppträda. Det var så nice att höra musik från detta land, älskar det! Och älskar att dansa med folk som älskar samma musik! Dagen därpå så blev det middag med några vänner på en asiatisk restaurang på östermalm. Vi satt och pratade i timmar som radiopratare, utan att överdriva! En av dem hade jag inte träffat på ett väldigt långt tag så det var verkligen välbehövligt att få catch up lite. Vi pratade om precis allt allt allt. Åh, vad jag saknar mina tjejer ibland. Det hade varit så perfekt om de alla bodde här. Då hade jag nog trivts bättre här. Visserligen har jag ju två som jag redan umgås med här, men det är inte alls samma sak! Jag hänger mest med de för att de är de som jag klickar med mest, men det är ändå väldigt mycket kan jag känna som saknas i vår vänskapsrelation. Om jag ska vara helt ärlig så vet inte jag om jag hade varit så pass nära dessa tjejer om vi till exempel träffades på en kurs i sthlm. 
Med mina vänner hemma i sthlm kan jag vara mig själv med till hundra procent, och jag kan skratta med de från hjärtat!! Våra konversationer under den kvällen fick mig att inse hur mycket jag saknar att hänga med de! 
Att hitta någon som man verkligen klickar med i en stad där man är helt ensam är riktigt svårt. På senare tid har jag varit lite deprimerad över det här. Jag har gjort allt vad jag kunnat för att försöka hitta någon här i min smak men inget har funkat, ingen är som mig. Jag vet inte om jag försöker för lite eller om jag bara har haft ren otur? 
Det har dock skett två incidenter som gjort mig snäppet gladare. 
Den första incidenten skedde typ två-tre dagar innan jag åkte iväg till sthlm. Jag skulle sälja en bok till en tjej som behövde den till hennes kurs. Perfekt!! tänkte jag, inte bara för att jag verkligen ville bli av med de böcker jag inte använder, men också för att jag kunde ha med mig lite extra cash till sthlm. Iaf, vi möttes upp på universitet och det slutade med att vi hade en långradig konversation om det ena och det andra! Jag tyckte det var väldigt enkelt att prata med henne och vi hade ganska mycket gemensamt. Hon kommer från ett land som ligger ganska nära mitt ursprungsland och hon hade till och med varit där! Det tyckte jag var skitkul! Så utöver typ pluggrelaterade ämnen snackade vi ganska mycket om det. Sen berättade hon att det finns klubbar här i denna stad, som ibland spelar musik från mitt ursprungsland, och att hon skulle höra av sig till mig på facebook när det är akutellt! Kunde inte tro det, jag menar det finns knappt i stockholm! Inte på vanliga klubbar, isåfall är det bara vid speciella events. Så nu hoppas jag att det blir något och att hon hör av sig och att vi kanske kan gå tillsammans. Hon sa att det var många vita killar som brukar gå dit också, hehe ;). Nejmen skämt åtsido, jag fick känslan av att denna tjej är väldigt smart men också väldigt rolig. Helt i min smak! Har träffat på henne en gång på bussen påväg till universitet också och då har vi också pratat, haha om hår! Lol! Hoppas hursomhelst att hon hör av sig. 
 
Iaf, den andra incidenten skedde för bara några dagar sen. Det var min granne faktiskt som tog kontakt med mig bara sådär. Jag var väldigt paff, vart inte alls beredd på det. Men det började med att hon ställde en random fråga till mig, sedan har vi bara börjat prata (länge också) varje gång vi stöter på varandra. Hon föreslog också att vi kunde ta fika en dag och jag sa ju givetvis ja! Hon var väldigt enkel att prata med hon också, och jag skulle defintivt kunna hänga med henne. 
 
Vi får se hur allting går men har lovat mig själv att om det fortsätter såhär även nästa termin, så tänker jag satsa sista terminen på att vara utbytesstudent någonstans, typ usa, england eller canada. Jag vägrar låta min studietid gå till spillo sådär! Det här ska bannemig vara ett av de roligaste perioderna i mitt liv och hittils kan jag inte säga att det har varit sådär jättekul. 
 
Börjar bli jävligt kärlekskrank också. Jag har tänkt på kärlek väldigt mycket de senaste dagarna. Jag vill hitta någon! Jag tror att det som hämmar mig mest är mina komplex, men jag försöker att bearbeta de så gott det går. Jag vill verkligen ha det där som alla andra har. Det verkar så mys. Samtidigt vet jag inte om jag är redo att ingå helt i ett förhållande, på något sätt känns det så begränsande och tidskrävande. Samtidigt så saknar jag den där känslan. 
 
.... Anyways, nu ska jag gå och deppa vidare. So long lovely blog!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0