myrealself

Ok, jag måste bara få skriva ner detta eftersom det på senaste tid har varit något jag tänkt på väldigt mycket.

 

Efter att jag läst en delkurs i personlighetspsykologi så fick den kursen mig att inse att en vän till mig troligtvis lider av en narcissistisk personlighetsstörning. Ju mer jag tänker på det och analyser dem saker hon säger och gör desto mer faller bitarna på plats. Vi kan börja med lite bakgrundsfakta:

 

Jag blev vän med den här tjejen genom ett arbete som jag fick för ca 2 år sen. Jag har nog skrivit lite om henne i bloggen tidigare men då var vi inte så jättetajta. Nu träffas vi minst en gång i veckan och vi har t.o.m. rest tillsammans alldeles själva en vecka förra året.

Jag minns en specifik gång när vi inte hade träffats på kanske en månad eftersom jag hade varit utomlands. Jag längtade så mycket över att få berätta om min resa till henne och allt jag varit med om. Till min förvåning så frågade hon mig inte mycket om hur jag hade haft det och hur det var. Jag sa bara ett par meningar och resterande tid satt vi bara och pratade om henne och hennes liv. Jag minns att det var första gången det faktiskt sank i mig att hon är väldigt självcentrerad (men då kopplade jag det aldrig till narcissism). Jag hade varit borta i 3 veckor och hade så mycket att berätta och jag minns att jag tyckte det var lite tråkigt att jag inte fick prata. Och så har det varit nästan varje gång vi ses. Det är nästan bara hon som pratar om hennes liv och om hur det går för henne om saker och ting. Nu på senare tid har jag till och med testat att prata om mig själv, till exempel saker som hänt på mitt nya jobb osv. och jag märker hur hon fort byter samtalsämne till något som berör henne. 

 

Idag bestämde jag mig för att läsa på lite mer om denna personlighetsstörning och fräscha upp minnet lite om vad det egentligen innebär att vara narcisstisk. Nästan allt som stod där kunde jag koppla till henne. 

- Känner sig överlägsen andra

- Undervärderar andra i jämförelse med sig själv

- Lever för beröm från andra

- Blir oftast vän med sådana som är svaga och "opopulära" så att de inte behöver tävla med dessa för att vinna uppmärksamhet

- När de får höra om andras framgång kan de känna att de förtjänar den framgången mer än dem som nått den. 

- Avundsjuka

 

Och ja, listan kan göras lång. Men på alla punkter kan jag relatera till något hon sagt eller gjort. Vissa punkter känner jag dock att hon har mer än andra. De har jag markerat med fet stil. 

 

Det är nu som jag kan förstå varför hon inte har så mycket vänner. Jag och en annan tjej är egentligen de enda vänner hon har. Men jag tror även att den tjejen är lite trött på henne to be honest. 

 

Idag fick jag träffa hennes mamma, som jag träffat ett par gånger tidigare också. Jag kan se narcisstiska tendenser hos henne också, den här "jag är bättre än alla andra" auran. Vissa saker som hennes mamma sa fick mig också att koppla till narcissism. Det sägs ju att personlighetsstörningar kan vara genetiskt betingat så kanske har hon ärvt lite från sin mamma. 

 

Men hur som haver så tror jag deep down inside att hon faktiskt är en bra människa, men det är tyvärr störningen som gjort henne som hon är. Man kanske kan undra hur jag orkar vara med en människa som är narcissistisk? Sanningen är den att hon faktiskt är väldigt rolig och vara med och jag har aldrig träffat en människa som får mig att skratta så som hon får mig att göra. Vi har exakt samma humor och ganska mycket annat gemensamt. Hon har stått upp för mig i vått och torrt och funnits där om jag behövt hjälp. 

Jag har märkt att jag som person är väldigt tålmodig. Det krävs ganska mycket för att jag ska tappa förståndet och kanske är det därför jag orkar med hennes narcisstiska tendenser. Men vem vet, någon dag kanske det blir sista droppen för mig.