myrealself

I fredags fick vi vårt antagningsbesked. Jag kom in på den utbildningen jag sökte innan den 15 april. Dem utbildningarna som jag hellre vill gå på, är jag reserv på, eftersom jag sökte de efter 15 april. Så det tråkiga är att jag kanske får plugga något som jag inte alls tycker om. Givetvis kommer det finnas saker i den utbildningen jag kommer intressera mig av, (jag valde ändå utbildningen för en anledning) men de andra är mer jag. Så vi får hålla tummarna att jag kommer in som reserv. Jag har redan börjat titta en hel del på inredningen. Ända sen jag flyttade in med syrran har mitt intresse för inredning blivit större. Och nu är jag helt hooked! Finns inget bättre än ett snyggt hem. Man mår bättre av det. Det var tänkt att jag skulle vänta till den 25:e med att köpa grejer till lägenheten, men jag kunde inte hålla mig och fick tjuvstarta lite idag. Det var mest prydnadssaker, som fina ljushållare och en korg. Men sånt gör väldigt mycket i en lägenhet tycker jag. Jag älskar verkligen ljus! Så romantiskt och fint. Jag vill även ha någon växt i min lägenhet. En riktig dvs, inte en i plast. Som jag kan vattna. Tycker att det blir mer hemtrevligt med växter i lägenheten, sen påminner det mig väldigt mycket om min mor också, hon älskade växter. Vi hade många i vår lägenhet när hon levde, många som tog väldigt mycket plats också, så lite in honor of her också. En annan grej är att det faktiskt är väldigt nyttigt för kroppen och huden att ha växter i huset, det hjälper mot ett dåligt inomhusklimat, fuktigheten i luften blir bättre och det gör att det blir behagligare att andas, det renar alltså luften från skadliga kemikalier. Kanske var det därför vi hade massa växter hemma när min mor levde? Hon var klipsk hon, min mor. Skulle inte skada med en enstaka tavla också, med något fint budskap på eller någon fin, svart/vit bild. Åh, det ska bli så kul att inreda. Har redan sett en massa grejer jag vill ha. Och är supernöjd med det jag redan köpt! Sen är det TV och data och sånt man behöver. Datan eller rättare sagt laptopen, kommer jag nog få behöva avbetala. Vill ha en bra dator som håller länge. Det blir antingen en Macbook Pro eller Air, det lutar mot Air för att den är billigare och knappast väger något. Köks-och toalettartiklar är också viktigt. Åh det ska bli så kul att få köpa allt! Can't wait! Samtidigt som jag är förväntansfull, räknar ner veckorna, och bara vill bort nu, nu, nu, så måste jag erkänna att jag ändå är väldigt nervös. Det jag mest tänker på är vänner, hoppas man träffas sånna som man verkligen klickar med och inte bara är med för att de är trevliga. Sen är jag lite rädd för att det också kan bli ensamt. Man kan ha hur mycket vänner som helst men ändå känna sig ensam. Äter middag själv, kommer ut ur duschen och ingen är där. Stundtals kommer det säkerligen vara skönt, men det där ensamma tror jag kommer att komma, iaf i början. Jag får alltid en sådan ENORM hemlängtan när jag inte ska vara hemma på ett tag. Har alltid varit en sån, från de tiderna man åkte på kollo, till bara för ett år sen då man åkte över andra sidan atlanten för att gå på en språkkurs (Side note: På tal om det, helt sjukt att det gått ett år nu! Det var ett av de bästa sakerna jag gjort hela i mitt liv!). Men det brukar gå bort väldigt fort och resultatet blir sen att tvärtom, att jag inte vill hem. Vi får hoppas att det blir samma sak här. Jag kommer verkligen utnyttja varje chans och möjlighet jag får och ta för mig av allt som erbjuds. Jag kommer börja om, när jag är där. Det är dags att bli lycklig igen! Kommer dock sakna min familj. Speciellt syskonen. Mina älskade småsyskon som jag bara vill krama om hela tiden. Men allra mest kommer jag sakna min storesyrra, helt ärligt. Även om hon är rena bitchen mot mig at times. Men jag vet att det mesta grundar sig i Ursula 2, hon måste ta ut sin frustration på någon. Hon var mycket gladare när vi borde själva. Men därför tror jag också att det blir bra om jag flyttar. Hon kommer inte behöva känna att hon måste bevisa för mig att allt mellan de är bra. Hon kommer enklare kunna se igenom Ursula 2, när jag inte är här. På tal om DET! Måste berätta i bloggen vad jag för några dagar sedan, fick syn på när syrran glömde logga ut från sin hotmail. Hon hade skapat en profil på en matchmaking sida! Och hon gjorde det nyligen också, jag kollade på datumet från när profilen gjordes. Jag blev så himla glad! Det måste ju verkligen betyda något. Det konstigaste är att man inte märker av att hon är missnöjd med något i deras förhållande när de är med varandra. Jag tror att de skulle kunna vara bra vänner, men det funkar inte att vara tillsammans. Kanske känner syrran pressen att hon måste vara tillsammans med henne i ett år till, annars skickar ju Migrationsverket tillbaka henne. Men att syrran fixat en matchmaking profil och även fyllt i vad hon önskar och söker, gjorde nästan att jag ville gråta av lycka. Hon är på god väg! Man måste låta henne inse det själv, det blir bättre så, än att komma och anklaga henne för att hon är blind. Då kommer hon aldrig att lyssna. Och det får bli mina slutord. So long lovely blog!