myrealself

Har bråkat med syrran. Denna gång var det ett sånt där riktigt bråk. Jag vet inte om vi någonsin kommer kunna prata igen som vanligt efter detta. Det kommer ta väldigt mycket tid i sånnafall. Det är en såndär enorm tension mellan oss just nu och vi pratar inte med varandra.Jag tänker inte be om ursäkt för något för jag har inte gjort något. Allting är verkligen Ursula 2s fel, vi hade inga problem innan hon kom hit. Jag blir så irriterad. Har sagt till Ursula 2 flera gånger att stänga dörren efter sig när hon lämnar rummet när jag sover, och även försöka vara tyst när hon kommer in och hämtar något. Det finns ingen respekt i att komna in till ett rum och sjunga, harkla sig högt och föra oväsen när någon sover. Syrran är helt klart på hennes sida och säger att "alla människor är olika, att hon inte gör det med flit och att det är enkelt att glömma bort". Hur svårt kan det vara att stänga en dörr efter sig och komms ihåg att göra det? Seriöst? Blir irriterad bara jag beträttar om det. Sen idag hade jag inga strumpor på mig och frös om fötterna, så jag går in i rummet och hämtar strumpor (jag gör det dock på ett lugnt sätt, hon typ stormar in). Då helt plötsligt hör man hur Ursula 2 suckar sådär med munnen för att jag kommit in. Då kommer syrran och typ drar mig samtidigt som hon puttar mig därifrån . Så med andra ord är det helt fel av mig att tyst gå in i rummet och hämta en grejmedan Ursula 2 sover, men helt okej för henne att storma in flera gånger under dagen, föra oväsen och inte stänga dörren efter sig när jag sover? Inte nog med det, ikväll bestämde sig Ursula 2 att använda datan under natten. (Något som blivit mer av en grej att jag har datan). Det har blivit hennes nya grej att irritera mig. Hon hittar alltid på något. I början när hon inte hade varit här så länge så tog hon över TV tittandet, då menar jag både under dagen och under kvällen, och det är något jag säkerligen skrivit om tidigare i bloggen. Syrran var då tvungen att fråga henne, eller typ paxa TVn i en timme, om hon ville se ett program. Jag tröttnade på detta eviga krig om TVn, och började se programmen på datorn istället. Nu när vi (eller jag rättare sagt) börjat intressera mig mer för datorn börjar hon helt plötsligt ta över datorn hon också. Jag säger ju det hon är som en svans. När hon ville ha datorn idag så frågade hon om hon kunde ta den. Hon vet att jag inte kan säga nej så självklart utnyttjar hon min snällhet. Dessutom är det syrrans data och skulle jag säga nej skulle syrran rycka in direkt och ba: ge henne datan!. Värt att nämna också är att hon varit hemma hela dagen, heela dagen, ändå vill hon ha datorn just när jag har den? Jag är så less på allting. Nu kom hon precis. Gick in till ytterdörren för att röka. Hon är verkligen definitionen av ett irritatonsobjekt. Jag klarar liksom inte ens av hennes närvaro, kan inte ens kolla på henne. Nu är det exakt en vecka kvar tills jag flyttar. Och I cant wait! Första veckan kommer vara lite jobbig då jag kommer sova på sovsäck och det i princip kommer vara helt tomt i lägenheten. Men det är helt klart värt det! Jag är lite rädd att syrran inte kommer hjälpa mig med att få dit alla grejjer, nu när bråkat. Hon avslutade smset med "du kommer få se vad som kommer hända". Hon och hennes hot. Jag hoppas verkligen att de här tre åren som jag är borta, att syrrans inser att hon förtjänar bättre. Den arga sidan av mig vill bara skrika och skälla ut henne för att hon är så blind, och typ skrika på Ursula 2 att hon är den största manipulativa, kontrollerande, respektlösa fittan jag stött på. Ursäkta språket. Men den andra, lugna och mogna sidan av mig säger att jag bara kommer förlora på det, att jag ska låta henne inse det själv utan att lägga mig i. Igår var det min sista arbetsdag. Det kändes lite bittersweet att lämna allting när det var dags att sluta. Tänk att jag aldrig mer kommer gå dit igen. Men men, det var kul så länge det varade och jag kommer def minnas allt. Nu vill jag egentligen bara spola fram tiden. Men det är en hel del som måste göras innan dess. Pray for me att allt går bra!