myrealself

Troligtvis den värsta dagen hittils. Idag kom jag hem gråtandes. Visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag har gått i en skola där det har krävts väldigt mycket av eleverna, men detta är inte samma sak. Jag vill bara gråta. Om jag kunde spola tillbaka tiden skulle jag aldrig sökt det här jobbet. Det är bara för mycket för mig och det är sån jävla press på att saker och ting ska bli rätt. Det känns som rena rama häxjakten om man gör fel. Det här är ju också ett väldigt stort och känt företag så jag förstår ju att de vill att allt ska gå bra. Men det har bara gått 3 dagar och det känns som man hade behövt en vecka för det vi lärt oss på 3 dagar. Det är så mycket information och så mycket små detaljer man måste komma ihåg att allt blir så överväldigande, och därför blir de här smådetaljerna sjukt svåra att komma ihåg.

 

Jag kan inte göra annat än att be och böna att saker och ting blir bättre. Har mått så dåligt över det här. Imorn blir det säkert ännu jobbigare (främst för att vi då för första gången ska, sätta oss in i det vi lärt oss, i praktiken) och tanken gör mig bara ännu mer deppig. Det ändå positiva är väl arbetskamraterna.

 

Gud, om du nu finns, lät det gå bra för mig imorn =(.