myrealself

När jag var inne på facebook och chattade berättade en av mina vänner att syon på skolan förklarade till vår vän att hon kanske har dyslexi. Den här tjejen har lite problem i skolan, hon har svårt med läxor och skolarbeten.
Hon är inte dum eller något. Faktum är att hon är sjukt smart och begåvad. Dyslexi handlar egentligen inte om hur osmart man är , mer om att man har svårigheter med bokstäver och siffror.
Efter att dem hade samtalats vid, bad syon henne att ta lite tester hos skolläkaren för att kolla ifall hon har dyslexi.

Detta kom som en chock för mig. Hade aldrig tänkt att min vän skulle kunna ha dyslexi. Visst, hon har gått om ett år och visst hon ligger efter i ett fåtal ämnen. Att hon skulle kunna lida av dyslexi är något som aldrig fallit mig i tanken. Jag tror bara att hon är lat. Hon pallar inte med alla arbeten, så hon skjuter upp det och sedan när hon märker att allt är en ända stor hög, skiter hon i allt. Vi får väl se vad testerna visar på senare....

Det här fick mig att kolla lite på mig själv och hur jag har det. Jag blev lite nojjig och anade att jag kanske själv lider av lite dyslexi. Jag kollade upp det på internet. Där stog det såhär:

Hade du svårt för multiplikationstabellen när du var liten?
Har du svårt för att skilja på höger och vänster?
Har du svårt för att rabbla upp månader i bakvänd ordning eller räkna från 100 till 0?
Tar det lång tid för dig att läsa en sida i en bok?
När du ska säga ett långt ord, har du svårt att få alla ljud i rätt ordning?
Blir det ofta fel när du skriver datum?

och en massa andra frågor.
Till min stora förvåning blev svaret ja på de flesta frågorna. Tänk om jag lider av dyslexi?