De blir aldrig nöjda

Som jag nämnt tidigare så kan både Ursula och pappa aldrig bli nöjd. Klagandet tar aldrig slut. Det spelar ingen roll vad jag gör - dom blir aldrig nöjda! Även om jag skulle bli president - så skulle de inte bli nöjda. Jag kan inte ens komma ihåg när jag fick beröm sist. Jag menar inte att dom ska berömma mig hela tiden, men det vore nice om de kunde göra det nångång iallafall, när jag verkligen förtjänar det. Skrev för några dagar sen ett inlägg om att jag blev anställd på ett jobb. Inget grattis har jag fått från Ursula. Mina betyg är hyffsat bra (inget skryt) men inte heller något "bra jobbat".  

Trots att jag går i skolan hjälper jag till så gott jag kan i hemmet. Städar, diskar, tvättar, lagar mat. Fortfarande tycker de inte att det är tillräckligt och vill att jag ska hjälpa till ännu mer. Satt på datan idag och gjorde ett läxförhör, då kommer pappa och säger:

"Ska inte du laga mat? Eller väntar du på att Ursula ska göra det åt dig?"

När det kommer till pappa så brukar jag käfta emot. Blir så irriterad på honom. Hur kan han säga så? Speciellt när jag sitter och gör skolarbete!

Jag brukar oftast undra vad pappa & Ursula skulle gjort om jag var ett problembarn. Om jag kom hem full varje helg, hade usla betyg, inte hjälpte till med något, riktigt tonårsfientlig. Jag undrar hur de skulle reagera då, speciellt hur pappa skulle reagera. Han tar för givet att jag ska ha bra betyg, att jag ska hjälpa till hemma och vara en så kallad "duktig flicka". Ibland så önskar jag att jag på någotvis kunde lura honom med betygen, komma hem med massa ig:n och vara sådär tonårsfientlig. Bara så att han verkligen förstår vad han har, så att han kan tänka tillbaka och säga, "vad har hänt med min dotter, hon som var en som bra och skötsam tonåring" En riktig reality-check. Då vet jag att han skulle ändrat sig.

Man inser aldrig vad man har för än man förlorat det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0